Det var våren 2020 då hela Finland stängts ned på grund av coronapandemin som Linda Tigerstedt upptäckte att hon hade blod i avföringen. Hon hade inga andra symptom.
– Visst blev jag orolig men jag tänkte att det kanske kunde vara stressrelaterat eller att det handlade om hemorrojder, säger hon.
Hon uppsökte någon vecka senare en läkare på en privat läkarstation. Hon fick remiss till olika laboratorieprov – urinprov, blodprov och avföringsprov.
Det gjordes bland annat ett F-kalprotektinprov, som visar om det finns en inflammation i tarmen. Provet visade att inflammationsvärdena i tjocktarmen var skyhöga; över 2 000, då en frisk tarm ska ha värden under 100.
Det gjordes en koloskopiundersökning. Där kom det fram att ett litet område i tjocktarmen var inflammerat och diagnosen var en lindrig form av kroniskt inflammerad tjocktarm – ulcerös kolit.
– Diagnosen var en lättnad eftersom blod i avföringen kan betyda cancer eller att något är allvarligt fel, säger Tigerstedt.
Läkaren berättade att mediciner gör det möjligt för henne att leva ett normalt liv.
Coronan förvärrade tarmsymptomen
Symptomen lättade inom en vecka, men några månader senare kom de tillbaka – den här gången betydligt värre. Bland annat behövde Tigerstedt oftare gå på toaletten.
Med större dos av antiinflammatoriska mediciner lugnade symptomen ned sig, men ett år senare insjuknade hon i corona och då blev tarmsymptomen riktigt svåra.
Linda Tigerstedt berättar att ulcerös kolit har så kallade aktiva faser, och i samband med coronan kom hennes tarm in i den första aktiva fasen. Hon ordinerades en två månader lång kortisonkur. Då blev hon också första gången sjukskriven på grund av den krånglande tjocktarmen.
Efter det återkom de aktiva faserna två gånger, med ett halvårs mellanrum, varje gång med svårare symptom.
Under den värsta perioden mådde Tigerstedt så dåligt så hon inte orkade göra någonting. Hon var mer eller mindre som i ett fängelse i sitt hem eftersom hon ständigt behövde vara nära en toalett. Trots att besvären lättade, vågade hon inte bege sig långt från en toalett.
Hon hade god aptit, men hon gick ner i vikt eftersom tarmen inte kunde suga upp näringen.
Tillståndet tärde mycket på hennes humör. Hon säger att hon först efteråt förstod hur deprimerad hon hade varit.
Hon sköttes på hälsovårdscentral av en läkare i allmänmedicin. Efter något år fick hon remiss till Dals sjukhus i Helsingfors, där det finns en magklinik. Där undersöktes hon på nytt och det konstaterades att det inflammerade området i tarmen hade vuxit till sig en aning.
– Jag är lättad att jag nu vårdas på en klinik som är specialiserad på besvär av det här slaget, säger hon.
Alternativ vård och ändrade kostvanor
Tigerstedt har under sin sjukdomstid också prövat på meditation, yoga, osteopati, akupunktur och massage. Inget av detta har specifikt hjälpt hennes tarmbesvär, men hon säger att många av behandlingarna haft en lugnande effekt.
Linda Tigerstedt är förvånad över att ingen läkare talade om hur hon borde äta.
– Den första läkaren jag besökte sa att jag kan äta som förut och att medicinen sköter bort inflammationen.
Tigerstedt tog på egen hand reda på hur mycket kosten har betydelse för en välmående tarm och vilka livsmedel hon borde undvika.
Hon säger att det är mycket individuellt hur tarmen reagerar och för hennes del är det socker och gluten som är illa. Viktigt för hennes tarm är också att hon äter regelbundet och att maten är ”ren”, alltså så lite processad som möjligt. Hon lagar all mat själv.
Sjukdomen ledde till nytt yrke
Då hon läste på så mycket om kostvanornas betydelse för välmåendet, ledde det till att hon studerade till näringsterapeut (inte legitimerad) och småningom lämnade läraryrket. Idag har hon en egen mottagning.
Då hon gått igenom mag- och tarmbesvär och en långt utdragen sjukdomstid, kan hon som näringsterapeut bättre förstå en klients situation.
– Jag vet hur skrämmande det kan kännas att vara kroniskt sjuk och att inte riktigt veta vad allt beror på och vad som kommer att hända.
Orsaken till att man drabbas av kroniskt inflammerad tjocktarm är okänd.
– Det kan vara genetiska faktorer, det kan bero på att vi i Norden lever i alltför ren miljö, det kan vara stress, det kan bero på alltför många antibiotikakurer, räknar hon upp.
”Sök proffshjälp om magen krånglar”
Ett gott råd till personer som drabbas av mag- och tarmproblem är att inte ignorera sina besvär.
Då man väl beslutat sig för att ta itu med problemet ska man inte på egen hand försöka sig på flera elimineringsdieter samtidigt. Det kan leda till att kroppen och psyket stressas. Kontakta först en läkare och/eller en näringsterapeut.
Huruvida Linda Tigerstedt kommer att få leva med sin sjukdom hela livet får tiden utvisa. En del läkare anser att sjukdomen aldrig går om, andra säger att man kan bli frisk.
– Jag har nu regelbunden medicinering tillsvidare och mår bra, och min förhoppning är att en dag vara medicinfri.
Linda Tigerstedts titel ändrad 16.1.2025 kl 10.15. Tigerstedt är inte legitimerad näringsterapeut utan har gått en privat utbildning vid Terveysopisto Salus.
