I våras godkände USA:s kongress ett förbud av Tiktok, förutsatt att appens kinesiska ägare Bytedance inte väljer att hellre sälja till en amerikansk köpare.
Men efter det skulle förstås domstolarna säga sitt.
Står lagen i strid med den amerikanska konstitutionens första tillägg, som ger amerikanska medborgare religionsfrihet, yttrandefrihet, demonstrationsfrihet och tryckfrihet?
Tiktoks jurister argumenterade att lagen kränker yttrandefriheten i USA, men i december slog en domstol fast att den inte gör det.
Därmed landade bollen hos USA:s högsta domstol, som på fredagen hörde argument för och emot ett förbud.
En majoritet av de nio domarna ser ut att tycka att lagen handlar om ägande snarare än yttrandefrihet.
Domarna ställde – oberoende av var på det ideologiska spektret de själva befinner sig – tuffa frågor av båda sidornas jurister.
Men ”den allmänna tonen och pressen verkade tyda på större skepsis angående de argument som framfördes av de jurister som representerar Tiktok och appens användare om att det första tillägget utgör ett förhinder för kongressen att verkställa lagen”, skriver New York Times.
Om högsta domstolen inte sätter stopp för lagen träder ett förbud i kraft om en dryg vecka, den 19 januari.
USA:s tillträdande president Donald Trump har visserligen bett högsta domstolen skjuta upp förbudet med någon dag, eftersom han tillträder den 20 januari, eftersom det skulle ge honom möjlighet att stoppa förbudet, men enligt analytiker verkar det alltså osannolikt.
Ett förbud genomförs i praktiken så att appbutiker som fortfarande erbjuder appen eller uppdateringar av den efter att förbudet trätt i kraft riskerar miljonböter.
Utan uppdateringar blir appen efter hand buggig och långsam och till sist oanvändbar.
Jämför med förbud mot samröre med terrorister
Två av domstolens konservativa domare, Clarence Thomas och domstolens ordförande John Roberts, signalerade med sina frågor att det är det kinesiska ägarbolaget Bytedance som påverkas av lagen, inte Tiktok, som formellt är ett amerikanskt bolag.
En annan konservativ domare Brett M. Kavanaugh fokuserade enligt New York Times på risken att de kinesiska myndigheterna kan använda den information som Tiktok samlar in om sina användare till att utsätta folk för utpressning eller locka dem att spionera för Kinas räkning.
Liberala domaren Ketanji Brown Jackson sa att hon upplever att lagen mindre handlar om yttrandefrihet än om vem man har samröre med. Hon jämförde ett förbud mot att Tiktok har samröre med ett kinesiskt bolag med att det är förbjudet för amerikaner att ha samröre med terrorgrupper. Det förbudet har högsta domstolen tidigare godkänt med hänvisning till landets säkerhet.
Både liberala domaren Elena Kagan och konservativa Neil Gorsuch påpekade att alla nu vet att Kina står bakom Tiktok. Enligt New York Times verkade de vara intresserade om det går att förebygga eventuellt missbruk av appen på något mindre drastiskt sätt än genom ett förbud, till exempel med en varningstext.
En hugad köpare
Ett alternativ för Bytedance att undvika Tiktokförbudet är att sälja appen, som globalt uppges ha över en miljard användare.
Redan i våras meddelade den amerikanska miljardären Frank McCourt att ha vill ge ett bud på Tiktok genom Project Liberty, ett projekt som har som mål att förnya hur sociala medier fungerar.
Sveriges Television beskriver McCourt som ”en doldis med stora ambitioner”.
Ett bud presenterades på torsdagen och en kampanjsajt uppger att syftet är att ”användare ska få mer kontroll över sitt flöde”.
Källor: AP, AFP, Reuters, NYT
