I slutet av januari har det gått drygt två månader sedan vi gick över till de nya kostrekommendationerna.
Mindre kött och mer grönsaker borde stå på menyn. Processad mat som fabrikstillverkat bröd och knackkorv risas, nu borde vi laga mer mat från grunden.
Rekommendationerna har stött på blandade reaktioner och många tar emot beskedet om att det är dags att kasta ut färdigmaten med viss skepsis. Räcker det inte längre med makaronilåda och fiskpinnar?
I ungefär samma veva som kostrekommendationerna kom ut publicerades Befolkningsförbundets familjebarometer. Inte helt förvånande är det fortfarande kvinnorna som drar det tyngre lasset när det kommer till matlagning, planering av måltider och andra hushållssysslor.
Med krav på mer tidskrävande maträtter är ännu en kvinnofälla riggad – när vardagens genvägar försvinner betyder det mer tid i köket.
Charlotte Cederbom, doktor i historia och aktuell som redaktör för ett projekt om historiska recept, ser det som ofrånkomligt att förändringar i matkulturen påverkar män och kvinnor i olika utsträckning.
– Om vi ska börja tillbringa mera tid med att laga mat som är bättre för miljön och hälsan, och mindre processad, så måste man hitta tid till det. Enligt statistiken är det mest sannolikt att det är kvinnor som behöver ta den tiden någonstans ifrån, säger hon.
Cederbom poängterar att det inte bara är själva matlagningen som kvinnor tar mer ansvar för. Att planera måltider och ta hänsyn till vilken slags mat familjemedlemmarna tycker om är ett arbete i sig.
– Det finns ingen anledning att betvivla hälsovärdet av att äta mera vegetarisk mat, det är klart att det är bra! Frågan är hur man får det att fungera i verkligheten med trilskande barn, dåligt med tid och i vissa fall dålig ekonomi, säger Cederbom.
Varför lagar min partner all mat?
Richard Tellström, docent i måltidskunskap och ett bekant ansikte från SVT:s matprogram Historieätarna, säger att en trend som går att följa sedan 1900-talets andra halva är att folk i allmänhet lägger ner allt mindre tid på matlagning.
Tellström ger matinnovationer som konserver och fabrikstillverkat bröd som exempel på produkter som präglat matkulturen och snabbat upp tiden i köket. I och med de timmar som kunde tas från matlagningskontot föddes ett helt nytt koncept: fritid.
– Begreppet fritid finns inte i historien, utan det är ett sent 1900-talsbegrepp. Det är först med den som vi börjar uppleva att vi behöver korta ner tiden för matlagning och andra hushållssysslor, för att få tid över till det som vi tycker är viktigare, säger Tellström.
För att alla ska få lika mycket av den tid vi så gärna använder till annat än matlagning finns det skäl att reda ut varför uppdelningen ser ut som den gör.
– Jag skulle säga att det handlar om en syn på vad som är en familjemåltid. Om man inte får det som man vill ha, då gör man det själv. Det är enklare.
Många kvinnor jobbar också kortare arbetsdagar än män, i synnerhet under småbarnsåren, och den som kommer hem först är ofta den som lagar mat, säger Tellström.
Får jag beröm när jag kommer hem, eller får jag hugg och slag?
Richard Tellström, måltidshistoriker
Tellström lyfter fram att det förutom momshöjningar, rekommendationer och butikernas utbud, är den respons som matlagaren får av sina nära som styr matvalen i hemmet.
Han beskriver matlagning som en kärleksgåva, ett slags sätt att ge kraft åt en relation. Därför måste man akta sig för att kritisera matlagaren alltför hårt.
– Alla matlagare vet att om man får beröm för maten så blir man väldigt glad. Det driver det man köper i affären. När en konsument går i butiken och väljer livsmedel tänker den inte på om det är ekologiskt, billigt eller gott, utan den tänker ‘får jag beröm när jag kommer hem, eller får jag hugg och slag?’.
Mat är en statusgrej
Smak, kostnad och effektivitet kan tänkas som självklara ingredienser för hur man planerar måltiderna i hemmet. Men våra matval styr också den bild av oss själva som vi vill sända ut till andra.
Tellström menar att den status vi kan uppnå genom våra matval till och med styr mer än de ekonomiska faktorerna.
– Mat är en uppvisning inför andra och inför familjen, att man är en god förälder. Det här tolkar människor på väldigt olika sätt. Egentligen är det inte den ekonomiska resursen i sig som skapar matkulturen, utan det är värderingarna, säger Tellström.
Charlotte Cederbom tycker att det är viktigt att inte vara för hård mot sig själv eller mot andra när man ser på matlagning ur ett statusperspektiv.
– Det finns ganska mycket skuldbeläggning av särskilt mödrar och hur de tar hand om sina barn. Där spelar maten stor roll. Om man inte får använda några av genvägarna som kommit de senaste 30 eller 40 åren så blir det ännu mer skuldbeläggning av dem som kanske inte har råd, tid, möjlighet eller kunskaper kring hur man ska göra, säger Cederbom.
Varje dag behöver inte vara perfekt
Nyttig mat och långkok i all ära. Ändå är det upp till var och en att bestämma hur man tillämpar kostrekommendationerna i sin egen vardag. Charlotte Cederbom påminner om att varje måltid inte behöver göras efter konstens alla regler.
– De dagarna man ger barnen korv att äta direkt ur paketet på väg hem från dagis behöver man inte vara arg eller besviken på sig själv, utan dagen efter äter man någonting annat. Titta inte på varje måltid, utan se det som en större helhet.
Hur balanserar du mellan att följa kostråd och samtidigt hantera tidsbrist i din matlagning? Berätta i kommentarsfältet.
