Väståbolands svenska församlings loppis Missionsboden i Pargas grundades år 1986. De frivilligas insats är viktig för verksamheten; i dag jobbar ungefär 25 frivilliga personer inom Missionsbodens verksamhet.
Olika grupper ansvarar för butiken under olika dagar. På torsdagar jobbar Ann-Maj Laurén, Kerstin Törnqvist, Kirsti Johansson, Anita Holländer och Tuija Hagman i butiken. Ann-Maj Laurén har varit med i snart tjugo år.
– Jag tycker att det är bra som pensionär att ha något återkommande, så du har ordning och reda i vardagen. Då jag började här kom vi alla frivilliga från olika arbetsområden och jag tycker det är fint att så sent i livet kunna skapa en arbetsgemenskap som håller och som ger mycket, säger Laurén.
Innan det är dags att slå upp dörrarna för dagen samlas alla frivilliga för en kaffestund i det lilla köket.
– Då passar vi på att prata om vad som hänt sedan senast, för när dörrarna öppnas är det fullt upp. Det känns bra då du vet att pengarna går till ett gott ändamål, säger Kerstin Törnqvist som varit frivillig vid Missionsboden i ungefär sju år.
”Vi ska ju sälja billigt och vi säljer billigt”
Missionsboden kallas i folkmun för ”Pargas Stockmann” eller ”Pargas bästa butik”. Förutom att fynda är butiken också viktig för att träffa både gamla och nya bekanta. En annan sak Missionsboden är känd för är sina låga priser.
– Vi ska ju sälja billigt och vi säljer billigt. Det är ett viktigt ställe för många fattiga till exempel, de som annars inte skulle ha råd att köpa en ny jumper, kan köpa en här för till exempel två euro, säger Törnqvist.
Kirsti Johansson, som varit frivillig i cirka fyra år, håller med.
– Allt som säljs här har ju donerats, så det skulle kännas fel om verksamheten skulle bli alltför affärsmässigt. Sedan tycker jag att det är roligt att många yngre, tonåringar till exempel, har hittat hit. Det har ju blivit lite modernt med loppis. I dag har vi alla sorters kunder, säger Johansson.
”Om du behöver något, är det bra att komma hit och leta”
Då klockan blir tre öppnas dörrarna till Missionsboden och de första kunderna står redan utanför och väntar. En av dagens kunder är Markéta Mikolajková-Alifov. Hon kommer ursprungligen från Tjeckien och har bott ungefär sju år i Pargas.
– Jag kommer hit ungefär två gånger i månaden. Oftast köper jag något åt mina barn. Om du behöver något, är det bra att komma hit och leta. Det är ett fint ställe att träffa andra människor som bor i Pargas, säger Mikolajková-Alifov.
”I höst har jag börjat använda Missionsbodens kök för samtal”
Av de pengar som Missionsboden får in går en viss procent till Finska Missionssällskapet och Kyrkans Utlandshjälp, men en del av intäkterna får församlingen bestämma själv över. I fjol fick Missionsboden in 50 000 euro från försäljningen, den summan är den största hittills.
Jeanetthe Enkvist är t.f. diakon vid Väståbolands svenska församling och ansvarar för koordineringen av Missionsbodens verksamhet. Hon har jobbat i ungefär ett år i församlingen.
Förutom att Missionsbodens intäkter går till välgörenhet, är boden även en viktig del av diakonihjälpen.
– Sedan i höstas har jag också börjat använda Missionsbodens kök för samtal. Både enskilda samtal och gruppsamtal hålls här. Jag upplever att tröskeln är lägre för att komma hit till Missionsboden än till diakonimottagningen, säger Enkvist.
”Behovet av hjälp har ökat”
Även om Enkvist bara jobbat ett år som diakon har hon redan märkt att hjälpbehovet har ökat. Ifjol hade Enkvist femtio diakonirelaterade besök till Missionsboden och därtill samtal.
– Visst ökar behovet av hjälp, speciellt för familjer med barn. Det är också svårt för många att hitta den rätta kanalen för att få hjälp, speciellt om du redan mår dåligt. Många känner också en ekonomisk skam, men vi är glada om vi kan hjälpa, säger Enkvist.
Enkvist säger att alla donationer som Missionsboden får tas tillvara och församlingen samarbetar också med en person som har kontakt med en hjälporganisation i Bulgarien. Varje vår och höst skickas hundratals stora säckar och lådor med skor till Bulgarien.
Enkvist är tacksam för alla donationer Missionsboden får, men hon önskar att donationerna lämnas in då butiken är öppen och inte lämnas vid dörren. Ett annat önskemål är att det som doneras är helt och rent.
– Den som donerar får gärna fundera på om de själva skulle kunna köpa det här. För just nu går tyvärr mycket av tiden åt till att sortera och slänga saker. Men överlag är vi tacksamma för alla donationer, utan dem skulle det inte finnas en missionsbod, säger Enkvist.
Missionsboden i Pargas är öppen på tisdagar och torsdagar mellan kl. 15 och 19 samt på lördagar mellan kl. 10 och 13.
