Den här våren ska regeringen fundera på Finlands klimat- och energistrategi. Enligt miljö- och klimatminister Kai Mykkänen borde man i det sammanhanget också fatta beslut om finansieringslösningar för kärnkraft.
Mykkänen, som vill gynna kärnkraftlösningar, har med sitt förslag hänvisat till regeringsprogrammet, som säger att Finland behöver mera kärnkraft.
Då finns det, enligt förslaget, anledning att erbjuda en garanti eller räntebidrag för den finansiering eller del av finansieringen som projektet behöver under byggtiden för att minska kostnaderna för kärnkraften.
Mykkänen föreslår prisintervall med minimipris och pristak för el för att garantera lönsamhet.
Förslaget togs, som väntat, väl emot i Fortum.
– Vi på Fortum anser det som positivt att regeringen utreder mekanismer kring finansiering och elmarknaden, som skulle kunna ha en betydande positiv effekt för nya kärnkraftsprojekt i Finland, kommenterade Fortum i ett uttalande som skickades via e-post till STT.
Billig el drabbar alla producenter lika
Men professorn i teknisk fysik Peter Lund betecknar förslaget som ideologi som gynnar ett företag framför andra aktörer på elmarknaden.
Andra elproducenter har samma omständigheter. Det vill säga att om priset på el är väldigt lågt drabbar det inte bara kärnkraften. Vindkraftsproducenter får inte heller vinst om priset är lågt, påpekar han.
– Här favoriserar man väldigt tydligt kärnkraft och i synnerhet Fortum som delvis är statsägt, säger Lund.
Enligt Lund behöver Finland inte ett nytt stort och dyrt kärnkraftverk som producerar en jämn ström av el alla timmar på dygnet. Vi behöver inte konstant elektricitetsproduktion eftersom elbehovet inte är konstant.
Det vi behöver är reglerbar elproduktion som kan komplettera vind- och solkraft under vintern när det inte blåser. Vintern är den kritiska perioden. Kärnkraften löser inte det problemet, säger Lund:
”En gåva till Fortum”
Peter Lund hänvisar till hur det gått för energibolaget Fortum de senaste åren. I Uniper-affären förlorade bolaget stora pengar och också i Ryssland blev det förluster – allt som allt blev det ungefär 10 miljarder euro förluster.
– Det kan hända att Fortum inte har tillräckligt med medel att bygga ett kärnkraftverk. Då bygger huvudägaren staten en sådan här marknadsmekanism för att inte bara ge direkt stöd till Fortum, men som klart gynnar Fortum. Det här är en gåva till Fortum, säger Lund.
Han påminner om att Fortum är ett företag som satsar på kärnkraft och vattenkraft. Det har egentligen satsat mycket mindre på vindkraft eller solkraft än vad andra marknadsaktörer har gjort.
Skattebetalarna får notan
I alla kärnkraftsprojekt hittills har kostnaderna överskridit de kalkyler man gett när man fått bygglov.
Och Lund befarar att om staten ger garanti till Fortum så kan det hända att priset stiger med ytterligare flera miljarder som skattebetalarna får betala i form av några cent till per kilowattimme.
Motorkraftverk ger reglerkraft
Enligt Lund finns andra sätt att jämna ut efterfrågan på el och komplettera den förnybara energin. Så kallad reglerkraft kan levereras av bland annat motorkraftverk som Wärtsilä tillverkar, men som i dag till stor del exporteras utomlands.
De kan använda olika typer av bränslen, bland annat biobränslen, syntetiska bränslen, LNG alltså flytande naturgas, väte eller ammoniak. De producerar både el och värme. Motorkraftverk fungerar som en bilmotor. Om man ger gas blir det mera energi och om man bromsar kommer produktionen mycket snabbt ner. Motorkraftverk kan gå från 0 till 100 procent på mindre än några minuter.
– Ett kärnkraftverk kan inte följa sådana variationer. Motorbaserade kraftverk är en väldigt bra befintlig teknologi för flexibel elproduktion som passar sig bra här hos oss när vi behöver värme och el på vintern. Finska Wärtsilä är ett av de världsledande företagen och inhemsk teknologi skapar också jobb och ekonomisk tillväxt.
Vi kan minska vår användning
Lund menar också att i stället för att subventionera ett energibolag kunde man ge konsumenterna incentiv till att spara el.
– Vi har väldigt bra erfarenheter från energikrisen för några år sedan när vi minskade elanvändningen med cirka 10 procent under vintermånaderna. Vi hade förberett oss illa på att eltillförseln från Ryssland skulle ta slut. Nu finns det tid att förbereda sig och vi har bättre verktyg.
Med verktyg menar Lund bland annat AI som kan styra elanvändningen till de tider på dygnet när den är billig. Men i dag finns det inte större satsningar på att ytterligare utveckla det här.
Energilagringen utvecklas
Ett tredje alternativ är energilagring som utvecklas snabbt. Batteriernas pris går väsentlig nedåt. Värmelagring i stor skala utvecklas och ger flexibel produktion av energi. Men vi måste utreda de olika alternativen för att få en så bra mix som möjligt.
Enligt Lund har tiden gått förbi kärnkraft. Att staten skulle gå in och subventionera ett energibolag går emot alla marknadsregler och för oss 40–50 år tillbaks i tiden, menar han. Här agerar ett slags statligt monopol där staten och Fortum är i symbios, säger Lund.
– Det är inte bra i ett läge där vi borde främja konkurrens och innovationer. Det utvecklingsarbetet har inte Fortum gjort.
