Start

Sociala medier allt viktigare också för kommunalpolitiker – slopandet av faktagranskning oroar forskare

Om några månader är det val i Finland. Känslan av censur på sociala medier är ett mindre problem än dyngan som sprids, anser Janne Berg på Åbo Akademi.

Man i naturvit tröja står lutad mot ett datorbord.
Janne Berg jobbar som projektforskare vid Åbo Akademi. Bild: Malin Hulkki / Yle

Om knappa tre månader är det kommunalval. I förra kommunalvalet fick de sociala medierna en stor roll i valkampanjen eftersom coronapandemin gjorde det omöjligt att träffas traditionellt.

Forskaren Janne Berg vid Åbo Akademi tror att sociala medier kommer att vara centrala också i vårens val.

– Förra kommunalvalet var det första där sociala medier hade större betydelse än tidigare. Den ökar hela tiden, betydelsen. Och då jag kollar vilka kanaler som är viktigast så är det Facebook som sticker ut. Svårt att tro att betydelsen skulle minska.

Ännu har valkampanjen inte riktigt kommit igång inför kommunalvalet och välfärdsområdesvalet som hålls på samma gång. Facebook har dominerat när det gäller den plattform som politiker använt. De som har mera pengar att lägga på sin kampanj har bland annat använt kanalen för marknadsföring.

En trend som Berg också sett är att politiker i större städer har mera kampanj på nätet medan politiker i mindre kommuner tenderar att inte föra lika mycket kampanj på sociala medier.

– Det är ganska naturligt, för man har mera naturlig kontakt med sina väljare. Medan om man bor i en stor stad så måste man använda sociala medier för att nå massorna.

Att inte alls finnas på sociala medier som politiker idag är enligt Berg knappast ett alternativ.

– Det skulle kännas som en oerhört riskfylld satsning att inte finnas på sociala medier då vi vet att en så stor del av finländarna finns där och det är där valdebatten ofta förs idag.

Att faktagranskningen försvinner kan få konsekvenser

Det som många just nu funderar över är det faktum att Metas ägare meddelat att man kommer att sluta med faktagranskning för Facebooks, Instagrams och Threads del. De här sociala medierna har sammanlagt miljarder användare. Redan tidigare har Elon Musk som äger plattformen X slutat med faktagranskning för det mediet.

Den här utvecklingen öppnar upp för en ny verklighet på sociala medier.

– Jag tror att det blir en tankeställare för många. Jag tror inte att det blir någon radikal förändring nu i Finland men man följer utvecklingen i USA. På Twitter (nuvarande X . red anm) där man gjort en liknande förändring har effekten varit ganska tydlig. Dels på hur det ser ut och fungerar och dels på hur folk har börjat fly det här mediet. Det kan öppna upp för nya kanaler.

Blir det en större polarisering?

– Det kan bli så att vi börjar separera oss från oliktyckande. Det är det som är lite olyckligt. De mer liberala tar sin tillflykt till sociala medier som Blue Sky och där blir det en annan diskussion än på X. Vi kan se flera som lämnar för att de inte vill se den här förändringen. Om det här är bra på ett samhälleligt plan beror på vart de far och vad som händer. Det finns risk att vi samlas i grupper.

Sannolikt kommer också mängden desinformation som sprids att öka i och med att faktagranskningen inom de sociala medierna försvinner. Berg är kritisk till Metas ägare Mark Zuckerbergs argument att det görs för att folk känner sig censurerade.

– Det är ett mindre problem än att folk sprider en massa dynga. Jag har lite svårt att förstå det här argumentet. Jag är orolig för vad det kommer att innebära för spridning av lögner.

På kommunalpolitikernivå tror Berg ändå inte att vi har stora problem med politiker som sprider direkta lögner. Men att till exempel dela inlägg utan större eftertanke är någonting som också lokalpolitiker lätt kan göra sig skyldig till tror Berg.

– Inte har vi finländska lokalpolitiker som sprider väldigt mycket desinformation, men visst händer det att man delar saker som man borde ha kollat upp. Då utbudet har blivit större blir risken att begå misstag större.