Det finns flera skäl att oroa sig för att spridningen av kärnvapen tar fart igen.
Samtidigt som fler auktoritära stater utvecklar kärnvapen finns det en rädsla för att länder som idag skyddas av USA:s kärnvapenparaply ska känna sig tvugna att skaffa egna om tilliten till den amerikanska lojaliteten svajar.
– Kärnvapenfrågan är aktuell på ett helt annat sätt än för några år sedan. Dels finns oron för att kärnvapen eventuellt skulle användas, även om de flesta tror att det är väldigt osannolikt. Dels har frågan om spridning av kärnvapen blivit mer aktuell på sista tiden, säger Erik Melander som är professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning och föreståndare för Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning vid Uppsala universitet .
Saudiarabien och Turkiet kan följa Iran
Oron för kärnvapenupprustning fanns redan innan Donald Trump tillträdde som president. Nordkorea har redan kärnvapen och Iran visar åter intresse för att utveckla egna. Särskilt om Iran får tillgång till kärnvapen kan det går långtgående följder för regionen.
– Om de tillåts eller lyckas med att skaffa fungerande kärnvapen kan en rad länder framförallt i regionen som på något sätt ska balansera mot Iran skaffa kärnvapen, Saudiarabien kanske Turkiet, säger Melander.
En annan oro är att stater som idag skyddas av USA:s kärnvapenparaply börjar tvivla på stödet från sin mäktigaste allierade. President Trump har gjort upprepade uttalanden som kan tolkas som ett ifrågasättande av till exempel den kollektiva försvarsgarantin inom Nato.
Om Ukraina förlorar kriget är det kanske en rad stater som tänker att det visar att man måste ha kärnvapen
professor Erik Melander
Melander varnar för övertolkningar av Trumps uttalanden, men tror att flera länder tvingas ta olika scenarier i beaktande. Särskilt om Ryssland tillåts segra i Ukraina, eller Ukraina tvingas till en ogynnsam fred kan det få följder.
– Om Ukraina förlorar kriget är det kanske en rad stater som tänker att det visar att man måste ha kärnvapen. Det skulle kunna vara stater som Sydkorea, Japan och många fler, säger Melander.
Ett närliggande och ännu mer skrämmande resonemang är att Ryssland verkligen skulle använda kärnvapen mot Ukraina och komma undan med det.
– Då skulle risken för spridning av kärnvapen vara ännu högre, eftersom ett antal länder skulle dra slutsatsen att vi är försvarslösa mot en kärnvapenmakt som faktiskt använder kärnvapen för att underkuva oss, säger Melander som ändå vill påpeka att han anser det osannolikt att kärnvapen används.
– De är i praktiken mest psykologiska vapen.
”Det finns inga mediciner”
Josefin Lind som är generalsekreterare för organisationen Svenska läkare mot kärnvapen anser att också risken för att kärnvapen används ökar, även om det är osannolikt.
– Man ser att kärnvapenstaternas ledare blir allt mer ignoranta och förbiser hur farliga kärnvapen är och vilka konsekvenser de har. Att de hotar använda kärnvapen är farligt och det sänker också tröskeln till att använda dem, säger Lind.
Särskilt anser Lind att president Trumps arroganta inställning till kärnvapen kan leda till upprustning, även i de länder som redan har kärnvapen.
Såväl USA som Ryssland har meddelat ett ointresse för att förlänga det avtal som reglerar kärnvapenarsenalernas storlek.
– Nu har ju USA väldigt mycket kärnvapen och väldigt kraftfulla kärnvapen. Men det finns en risk att han ändå vill öka arsenalerna och effekterna och att andra stater känner att de behöver matcha USA. Vi ser att också Kina håller på att upprusta, så det är inte så att upprustningen kommer börja utan den är ju igång, säger Lind.
Om ett enda kärnvapen skulle användas på en enda stad finns det ingenting hälsovårdssystemet eller läkare kan göra
Josefin Lind
Lind är också orolig för att kampen för nedrustning svalnar när länder som Finland och Sverige blivit en del av Natos kärnvapenparaply.
Organisationen Svenska läkare mot kärnvapen anser att det samtidigt saknas beredskap för att hantera de humanitära konsekvenser som skulle uppstå om kärnvapen verkligen används.
– Om ett enda kärnvapen skulle användas på en enda stad finns det ingenting hälsovårdssystemet eller läkare kan göra för att hantera den konsekvensen. Det finns inga mediciner. Det enda som läkare kan göra är att arbeta för att förebygga att kärnvapen används och att alla kärnvapen avskaffas, säger Lind.
Rättelse 22.1.2025 klockan 12.45: En formuleringa ändrades så att det tydligt framkommer att Nordkorea redan har kärnvapen.
