Många ungdomar, framför allt tonåriga flickor, upplever kollektivtrafiken i huvudstaden som otrygg.
Det här visar HRT:s senaste enkätundersökning om den upplevda känslan av trygghet bland passagerarna.
Av de 14 000 personer som svarade på enkäten förra vintern upplevde 73 procent en känsla av trygghet under resorna. Men bland flickor i 15-17 års ålder var bara 59 procent av den åsikten.
Viktigt att tala om otrygghet och opassande blickar
För att ta reda på vad som leder till en känsla av otrygghet intervjuade vi två tonårsflickor om deras upplevelser i kollektivtrafiken.
De bakomliggande orsakerna handlar bland annat om berusade medresenärer och opassande blickar - framförallt från äldre män.
– Det är oftast äldre män eller berusade personer som kastar blickar som får mig att känna mig obekväm, säger Isabella Langenskiöld.
Langenskiöld tycker det är viktigt att tala mer om fenomenet, eftersom opassande möten och blickar är något som många av hennes väninnor dessvärre är bekanta med.
– Jättemånga av mina kompisar känner sig obekväma i kollektivtrafiken. Min kompis sa igår till mig att det var någon man som kommit och bett henne om en kram upprepade gånger. Man får en obehaglig känsla när man får höra sånt där.
Slagsmål, drogförsäljning och överdoser
Isabella Langenskiölds vän Annika Blomqvist berättar att hon sett våldsamma situationer och droganvändning under sina resor till och från skolan.
– Jag har sett allt från slagsmål till drogförsäljning och människor som överdoserar. De som beter sig våldsamt är ofta grupper på tre till fem personer, säger Blomqvist.
För Blomqvist skapar de våldsamma grupperna en känsla av otrygghet. Hon berättar att hon ofta försöker undvika att dra uppmärksamhet till sig när hon reser till och från skolan.
Hos Blomqvist väcker oron tankar om vad hon skulle kunna göra för att försvara sig om något skulle ske henne.
– Jag funderar på vad jag har med mig eller vad jag kan göra för att skydda mig själv. Ibland tänker jag att jag kanske skulle kunna använda mina nycklar, men jag är inte säker på om det skulle fungera, säger Blomqvist.
Medresenärer ger en känsla av trygghet
– Jag känner mig tryggare om jag har någon kompis eller en familjemedlem med mig när jag reser. Att jag inte är ensam om något skulle hända, säger Isabella Langenskiöld.
Blomqvist håller med Langenskiöld om att det känns säkrare att resa kollektivt med en kompis.
Om dagarna är känslan av trygghet också större för Blomqvist, eftersom det då finns flera människor som reser till och från jobbet.
– Mitt på dagen känner jag mig trygg, om det är mest normala människor som reser som skulle kunna hjälpa, säger hon.
HRT tar säkerheten i kollektivtrafiken på allvar
– Passagerarsäkerhet är naturligtvis högsta prioritet för oss, så att varje passagerare känner sig trygg i kollektivtrafiken. Vi arbetar mycket med våra samarbetspartner för att uppnå detta, säger Erica Sauvala, säkerhets- och beredskapschef för HRT.
HRT ansvarar ändå inte själv för säkerheten under resorna. Det ansvaret faller på de samarbetspartner som sköter om kollektivtrafiken i huvudstadsregionen.
Sauvala förklarar att HRT ordnar utbildningar där förarna lär sig om olika säkerhetsaspekter. På det stora hela är det framför allt trafikoperatörerna som själva ansvarar för förarnas utbildning och säkerheten under resorna.
– Beroende på transportmedlet ansvarar till exempel föraren, konduktören eller ordningsvakterna för säkerheten, säger Sauvala.
Sauvala hoppas att medresenärerna är uppmärksamma, och ser till att alla har en trygg känsla i kollektivtrafiken.
Hon poängterar också att tröskeln är låg då det kommer till att ta kontakt med buss- eller spårvagnschauffören, eller ringa till metrons säkerhetscentral.
– Om man över huvud taget upplever att man inte är trygg är det alltid bättre att ta kontakt med personalen eller ringa till säkerhetscentralen än att låta bli, säger Sauvala.
Har du upplevt otrygghet i kollektivtrafiken? Vad skulle få dig att känna dig tryggare? Berätta i kommentarsfältet.
