WASHINGTON Joe Biden var från första början en kompromisskandidat som vann valet 2020 med löften om att ta USA ur pandemin och få ett slut på det kaos som präglade Donald Trumps första presidentperiod.
Han var inte värst populär när han flyttade in i Vita huset och är ännu impopulärare när han på måndag flyttar ut. Bara omkring 37 procent av amerikanerna ger honom i dag godkänt.
Tanken var att hans presidentskap skulle bli en bro till en ny demokratisk president. En bro blev det – men mellan två Trumpstyren.
Efter 36 år som senator och åtta år som vicepresident var valsegern 2020 en decennier lång dröm som äntligen gick i uppfyllelse. Det var en ambitiös men ålderstigen Biden som flyttade in i Vita huset.
Biden vill bli en ny Franklin D. Roosevelt som i dag av många ses som en av de mest betydelsefulla amerikanska presidenterna.
Biden drömde om att i likhet med demokraten FDR driva igenom omfattande lagstiftning som förändrar landet.
Ambitiös klimatpolitik
Under de första timmarna av hans presidentskap tog han USA tillbaka till Parisavtalet, det internationella klimatavtalet.
Och trots en knapp demokratisk majoritet i kongressen lyckades Biden sjösätta de största satsningarna på grön omställning i USA:s historia. ”Inflation Reduction Act” var en betydande politisk seger.
Även det enorma infrastrukturpaketet är något som Biden vill bli ihågkommen för.
Men det tar tid att förbättra vägar och amerikanerna får till fullo njuta av den förbättrade infrastrukturen och klimatsatsningarna först under Trump.
Förstärkte Nato – men ”krishanterade” Ukraina
Till Europa meddelade Biden att USA är tillbaka. Men samtidigt behöll han många av de tariffer och tullar som Trump infört.
Utrikespolitiskt gjorde Biden det som Trump lovat men inte klarat av: drog tillbaka de amerikanska styrkorna från Afghanistan.
Om det kaotiska tillbakadragandet från Afghanistan befläckar hans presidentskap är däremot Finlands och Sveriges medlemskap i Nato en fjäder i hatten för Biden.
När Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina var det Biden som tog kommandot för den västliga fronten.
Men ju längre kriget drog ut på tiden och ju fler stödpaket som skulle klubbas igenom, desto större blev Ukrainatröttheten bland amerikanska beslutsfattare och väljare.
Också Bidens försiktiga hållning stötte på allt mer kritik. Han gav inte Ukraina rätt att till fullo använda alla vapnen.
Kritikerna började kalla Bidens Ukrainapolitik för krishantering. Ständigt lite för lite och lite för sent för att Ukraina verkligen kan vinna kriget.
Skapade en stark ekonomi som många inte tar del av
I sitt avskedstal till nationen påminde Biden om sina framgångar.
”Bidenomics” har resulterat i att inflationen har mattats av, miljontals nya arbeten har skapats och den amerikanska ekonomin är urstark.
Men många amerikaner har inte känt av det ekonomiska uppsvinget, utan kämpar med fortsatt höga levnadskostnaderna efter den höga inflationen som pandemin orsakade.
Medan Biden fokuserade på att ta USA ur pandemin reagerade han för sent på läget vid gränsen.
Den humanare migrationspolitiken ledde till att de illegala gränsövergångarna vid den södra gränsen nådde rekordhöga nivåer.
Liberala storstäder fick sin beskärda del efter att republikanska guvernörer skickade busslaster med migranter till bland annat New York, Chicago och Washington DC.
Städernas demokratiska ledare tryckte på panikknappen medan invånarna såg sina parker förvandlas till tältläger.
Allt detta spelade en revanschlysten Donald Trump i händerna.
Åldern tog ut sin rätt
Bidens största misstag var ändå att han inte gav över stafettpinnen till en ny generation av demokratiska ledare.
Förstärkt av Demokraternas överraskande starka resultat i mellanårsvalet i november 2022 och för att få igenom flera stora lagpaket meddelade Biden att han ställer upp för omval.
Men att vara USA:s president är hårt arbete – Biden åldrades kraftigt.
En allt skröpligare president slog dövörat till när det inom Demokraterna höjdes röster om att han borde dra tillbaka presidentkandidaturen.
Det katastrofala debattframträdandet i somras satte till slut stopp för charaden. Men då var det redan för sent.
En skottskadad Trump var starkare än någonsin tidigare och det fanns inte längre tid att ordna ett primärval för att vaska fram en ny kandidat.
Under de följande drygt 100 dagarna lyckades inte Kamala Harris övertyga tillräckligt många väljare om att hon skulle medföra en förändring. Något många amerikaner suktar efter.
En imponerande karriär är över
Bidens arv skulle förmodligen se annorlunda ut om en yngre och mer energisk Biden blivit vald till president. Eller om Harris hade vunnit höstens val.
Samtidigt kan historiker komma att omvärdera hans arv under de kommande åren, efter att både framgångar och misslyckanden har satts i ett större sammanhang. För att inte tala om vad som händer under Trumps andra mandatperiod.
Men redan nu kan vi slå fast att Joe Biden inte blev en ny Franklin D. Roosevelt. Han lyckades varken skapa en bestående förändring eller ena landet.
Däremot är det USA han ger över på måndag i bättre tillstånd än det land han ärvde av sin företrädare.
Men Bidens problem är när han ger över nycklarna till Vita huset till den person han en gång lyckades besegra, men inte stoppa: Donald Trump.
Det om något överskuggar hans arv.
