Åbo är förstås större än Kristinestad där Minea Teirfolk vuxit upp, men skillnaden är inte så stor att hon skulle ha känt sig otrygg då hon började studera i Åbo, åtminstone inte på dagen. Men om hon efter något evenemang går hem på natten kan hon fundera över vilka skumma typer hon kan möta.
– Då vi går hem från något evenemang brukar vi alltid tala på Facetime med varandra på telefonen, så då känns det inte som att man måste gå ensam, säger Teirfolk.
Då Åbobon Gun Hedström flyttade till Åbo blev hon varnad för att det kunde finnas blottare på vägen till Studentbyn, men hon råkade aldrig ut för någon. I dag kan hon ta en liten omväg om hon stöter på någon som verkat ha tagit droger, men annars känner hon sig sällan otrygg i Åbo.
– Jag känner kanske otrygghet någon gång sent på kvällen på några ensliga gator, men för det mesta inte, säger Hedström.
Detsamma säger Ellinor Ström, som på samma vis flyttat till Åbo för sina studier. Hon jämför med Kyrkslätt som är landsbygd och där det inte rör sig så mycket folk, och med Helsingfors som har mycket mera folk och där det händer mycket mer än i Åbo. Då känns Åbo mysigare.
– Bara om jag går hem efter något sent evenemang så kollar jag lite omkring mig vem annan som rör sig där, och så pratar jag också på Facetime, säger Ström.
Vanda och Åbo otryggast enligt statistiken
Polisstyrelsen publicerade förra veckan siffrorna för det så kallade störningsindexet för år 2024. I Vanda är indexet klart högre än i andra stora städer i Finland. Näst efter Vanda i otrygghet kommer Åbo och Helsingfors.
Polisen har gått igenom brottsstatistiken, dels för att själv få en bild av vad som händer, var det händer och när det händer, dels också för att informera oss finländare om vilka ställen och saker man kunde undvika.
– Vi hade i fjol ett antal våldsbrott på allmän plats, och då det skrivs om dem blir folk rädda. Därför gjorde vi en analys av de här grova våldsbrotten på allmän plats, säger polisinspektör Måns Enqvist vid Polisstyrelsen.
I störningsindexet ingår mord och dråp, våldsbrott, sexualbrott, rån, utpressning och skadegörelse som har skett på allmän plats. Dessutom ingår sådana uppdrag polisen fått som gäller berusade personer, störande beteende, ofog eller blottare.
Enligt Enqvist är det alltså en minimal risk att på måfå råka ut för ett våldsbrott. Han ser inte heller att det skulle finnas någon dramatisk ökning i antalet våldsbrott, och inte heller vad gäller grova våldsbrott.
Däremot är polisen oroligare över andelen unga som begått grova våldsbrott, unga i åldern 15–19 år, men också yngre än det.
– Det har varit många så kallade gaturån. De riktar sig också mot personer i samma ålder eller lite äldre, så vi har satsat mycket på det förebyggande arbetet med ungdomar och analyserat vilka medel vi kunde använda för att åtgärda det, säger Måns Enqvist.
