”Nu börjar en gyllene era för USA”, sa Donald Trump när han svors in på sin andra presidentperiod. Men hur blir det för oss i Finland?
– I sin helhet är det mycket mindre förutsägbart än för åtta år sedan, säger Utrikespolitiska institutets forskare Charly Salonius-Pasternak.
Han menar att Trumps vilda uttalanden om att ta över Grönland, Kanada och Panamakanalen bör tas på allvar, eftersom den som säger det trots allt är USA:s president. Men samtidigt har de flesta av oss vid det här laget utvecklat ett slags ”Trump-filter”.
– Om någon annan världsledare i ett tal skulle prata om att expandera territoriellt och ta tillbaka Panamakanalen skulle vi vara mycket mer oroliga, säger Salonius-Pasternak.
Han påminner ändå om att USA:s och Finlands förhållande blev starkare och djupare redan under Trumps första period i Vita huset för åtta år sedan.
Mycket har förändrats sedan dess, och framförallt är Finland nu allierad med USA via Nato och genom en en bilateral försvarspakt.
– Den dagen man skickar amerikanska soldater till ett annat land för att erövra det blir väldigt många saker knepigare också för oss här i Finland.
Vi måste bli tuffare på den här sidan av Atlanten
Charly Salonius-Pasternak betonar att Finland måste kommunicera på ett sätt som Trump förstår. Vi måste berätta varför USA behöver oss och visa att vi också är redo att lämna förhandlingsbordet om så krävs.
– Jag tror ärligt att varken finska eller europeiska väljare vill att Europa ser fegt ut mot Trump.
Så vi ska tuffa till oss lite?
– Ja. Jag tycker att det skulle vara fel att tänka att vi behöver USA så mycket i försvarsfrågor att vi kan ge upp allt annat. Det skulle ge fel signal till USA, Europa och resten av världen.
Kreml skulle ha föredragit Biden
När Donald Trump blev president första gången 2016 dolde Ryssland inte sin förtjusning. Den här gången tror Charly Salonius-Pasternak att Putin är mindre nöjd.
– Man insåg att det inte var hemskt klart att Trump alltid var på Putins sida. Han var ändå den första amerikanska presidenten som skickade vapen till Ukraina, till exempel.
Salonius-Pasternak tror att Trump kommer att använda sin nyckfullhet också mot Ryssland.
– Någon som president Joe Biden är kanske lättare att förutspå. Det var mycket klart att man fick USA att inte stödja Ukraina på vissa sätt genom att hota med användning av kärnvapen. Nu med Trump är det inte lika klart.
Ukraina måste troligen ge ifrån sig områden
Salonius-Pasternak påminner om att det är USA som håller korten när det gäller att få till stånd en vapenvila i Ukraina, trots att det inte går så snabbt som Trump lovade under valkampanjen.
– Jag kan tänka mig att Trump kommer att säga att det inte blir någon deal och att han ger massor av vapen åt Ukraina om inte Ryssland drar ner på sina maximala krav. Det tror jag Trump är mer redo att göra än Biden varit.
Salonius-Pasternak bedömer att kravet för att en vapenvila ska uppstå är att Ukraina ger ifrån sig delar av landet.
