Inne i hallen där förbehandlingen av bioavfall sker på Stormossens anläggning i Korsholm är det inte bara högt ljud av maskinerna utan också ljud från den lastbil som nyss anlänt för att tömma lasten med förpackat bioavfall från en butik.
När chauffören kör igång tömningen landar gamla mandariner i en nätpåse och inplastad broccoli, och mycket mer i behållaren för mottagande material. Så här ser det inte ut när man tömmer bioavfall som kommer från hushållen. Då anländer merparten av bioavfallet i papperspåsar.
– Det är ungefär 5-10 procent som kommer i vanliga plastpåsar. Förutom att plastpåsarna stör i processen ser vi att man sorterar bättre om man använder papperspåsar, säger Johanna Penttinen-Källroos, miljö- och kvalitetschef på Stormossen.
Miljöingenjör Emelia Holmström på Stormossen säger att den plockanalys som gjordes ifjol visar att sorteringen av bioavfall har blivit mycket bättre.
– Vi ser att bioavfallet har minskat i blandavfallet, från ungefär 27 procent 2023 till 20 procent 2024, säger Emelia Holmström.
Penttinen-Källroos ser flera orsaker till att sorteringen av bioavfall blivit bättre på Stormossens område. Bland annat har de informerat aktivt via egen hemsida och sociala medier.
– Men det har hänt mycket kring oss och vi har varit mycket i media. Vi tror att det har gjort att folk tänker mer på avfallshantering och att sortera bättre. Det har inte bara varit negativt att vara mycket i media, säger Penttinen-Källroos.
Plockanalyser ger bild av hur vi sorterar
Efter att bioavfallet kommit in till förbehandlingen krossas det och blandas med varmt vatten. Därifrån går det till en skruvpress där avfallet krossas genom små hål och på det sättet får man bort plast och textilier. Sedan följer en genomgång av en magnet som tar bort magnetiska metaller. Därefter går bioavfallsblandningen till biogasreaktorn och det övriga till Westenergy för förbränning.
Under året görs så kallade plockanalyser av avfallet som kommer in till Stormossen. Emelia Holmström berättar att de väljer ut vilka laster de tar ett samlingsprov från och det provet tas enligt ett bestämt mönster.
– Man tar samlingsprovet och sorterar det i många olika kategorier. Varenda tops och bananskal skilt. Vi väger det och för in det i tabeller så att vi ser hur folk sorterar, säger Holmström.
Varför är det viktigt att göra plockanalyser?
– Det är för att få en bild av hur invånarna sorterar. Och vad kan vi göra för att få en bättre sortering, säger Holmström.
Tips: Lägg äggkartong i botten av påsen
Både Emelia Holmström och Johanna Penttinen-Källroos tycker att medvetenheten kring vad som är bioavfall och hur det ska sorteras har blivit bättre.
– Jag tycker att attityderna har blivit mycket bättre, det verkar som att det är mycket fler som sorterar och många är intresserade av att sortera, säger Penttinen-Källroos.
För att spara pengar kommer Stormossen inte längre att placera ut bioavfallspåsar i en postlåda vid husbolagens sopkärl.
– Vi kommer att dela ut påsar gratis fortsättningsvis, men på färre platser för vi måste bli lite effektivare och spara pengar, säger Penttinen-Källroos.
Man kan kolla på Stormossens hemsida för att se på vilka punkter påsar delas ut.
Finns det en risk att de som bor i husbolag där det funnits bioavfallspåsar vid soptunnan börjar lägga sitt bioavfall i plastpåsar?
– Jag hoppas inte, jag litar på att folk hämtar sina påsar, säger Penttinen-Källroos.
De två ger några handfasta tips för att få sorteringen av bioavfall att löpa smidigt.
– Allt du kan äta är bioavfall. Bara man har det förberett för sortering i köket och sen har hämtning eller kompostering av biovfallet är det inte svårt tycker jag, säger Penttinen-Källroos.
– Man kan till exempel lägga en tidningssida eller en äggkartongsbit i bottnen så suger det upp vätskorna och påsen håller betydligt bättre, säger Holmström.
Till Stormossen hör Vasa, Korsholm, Vörå, Storkyro, Malax och Korsnäs. Också andra avfallsanläggningar skickar sitt bioavfall till Stormossen.
