Start

En halv miljon finländare måste omskolas – är du en av dem?

Läget för branschbytare är inte det bästa, speciellt om det kräver en ny utbildning. Närvårdaren Maria Österberg kombinerar jobb, studier och familj – svår balansgång, säger hon.

Ung kvinna med glasögon, mörkblå huvtröja, sitter i en soffa med sitt barn i famnen.
Maria Österberg har varit på praktik medan familjens minsting varit med farmor. Nu ska de klä på sig och åka hem. Bild: Louise Bergman / Yle

Fler än 300 000 finländare är arbetslösa. Många som söker jobb tvingas söka sig till helt nya branscher och skaffa en ny utbildning. Svenska Yle Spotlight planerar en serie om hur människor klarar av förändringen.

Resultatet kommer att bli att alla förlorar

Anne Levonen, rektor på Yrkesakademin i Österbotten

Att söka nya stigar i arbetslivet är inte lätt just nu. Vuxenutbildningsstödet har slopats och staten har sparat in 120 miljoner euro på yrkesutbildningarna.

Staten vill också att yrkesutbildarna fokuserar mer på dem som inte redan har en examen. Som morot ger staten bättre finansiering för studerande som inte har en examen sedan tidigare.

En beklaglig utveckling

Att vuxenutbildningsstödet slopades handlar bland annat om att det inte gav den effekt man hade hoppats på, fler utbildade i jobb. Den slutsatsen drar rektor Anne Levonen på Yrkesakademin i Österbotten.

Men hon anser ändå att det är en beklaglig väg att gå.

– Vilka jobb, där det inte krävs en examen, står till buds till exempel för en frisör som tvingats lämna sin bransch?

Porträttfoto på Anne Levonen
Anne Levonen är sedan sommaren 2022 rektor för Yrkesakademin i Österbotten Bild: Kim Blåfield / Yle

De stora förändringarna inom utbildningsväsendet i Finland handlar i grunden om landets dåliga ekonomi. Men resultatet kommer att bli att alla förlorar, tror Levonen.

– De unga som inte vet vad de ska bli då de blir stora förlorar. De som måste skaffa ett nytt yrke i vuxen ålder förlorar. Vi utbildningsanordnare förlorar och arbetsmarknaden som väntar på ny, utbildad arbetskraft förlorar.

Enligt en utredning av statsrådet år 2020 kommer ungefär en halv miljon finländare att tvingas skaffa nya yrkeskunskaper och höja sin kompetens på grund av förändringar i arbetslivet.

Jag anser inte att det är hållbart eller försvarbart att vi har det på det här viset

Maria Österberg, vuxenstuderande

Studier och fortbildning ska enligt ministeriet ske på arbetstid eller vid sidan om arbetet. Allt mer fokus ska också läggas på kortare delexamina.

– I stället för hela utbildningar pratas det om kortare, kompetenshöjande utbildningsavsnitt. Både vuxenutbildningen och utbildningen överlag ska bygga på delexamen. De som studerar ska snabbt in och snabbt ut, säger Levonen.

Fler alternativ med annan utbildning

En som valt att satsa på vuxenstudier är Maria Österberg i Närpes. Hon har jobbat som närvårdare i ungefär åtta år och trivs väldigt bra med sitt jobb på ett boende för personer med funktionsnedsättning.

Hon har inga planer på att lämna vårdbranschen men har valt att börja studera till sjukskötare.

– Jag vill utvecklas och utmana mig själv. Som sjukskötare har jag också fler alternativ på arbetsmarknaden.

Ung kvinna med glasögon och håret uppsatt sätter in arbetskläder i ett klädskåp.
Maria Österberg studerar på yrkeshögskolan Novia och gör nu praktik på allmänmedicinska avdelningen på Närpes HVC. Bild: Louise Bergman

Österberg konstaterar att det inte är någon som tvingar henne att studera, men visst är det utmanande att få vardagen att gå ihop.

– Studier kräver mycket tid och familjen kräver också sin tid. Det är en svår balansgång. Och med små barn kan man inte alltid planera hur det ska bli heller.

Kvinna går med barn på armen från HVC i Närpes. Det är vinter och grått väder.
Maria åker raka vägen från praktikplatsen till dagis för att hämta äldsta barnet. Bild: Louise Bergman / Yle

– Nu åker vi och hämtar storebror på hans dagis. Sen åker vi hem och tar itu med vardagssysslorna. Då sambon kommer från jobbet får han ta över och jag hoppas kunna studera senare i kväll.

Österberg jobbar deltid vid sidan om studierna. För att få ekonomin att gå ihop under perioder med mycket praktik har hon sökt studiestöd från FPA för två månader.

– Det går inte att jobba vid sidan av praktiken. Då skulle jag inte hinna göra någonting annat än jobba och vara på praktik. I stället har jag valt att söka stöd.

Hon får 315 euro i månaden efter skatt. Och det räcker inte långt.

– Jag räknar med att jag sätter den summan i bensin. För det blir ju mer körande då man kanske har längre resor till praktikplatserna.

Ny utbildning ska vara möjlig också för vuxna

Maria Österbergs studier är så kallade flerformsstudier som innebär mycket självstudier. Under första studieåret, då hon var mammaledig med familjens andra barn, var det ändå en hel del studier som krävde närvaro på skolan i Vasa.

– Då måste man bara lösa det. Ibland var lillkillen med på någon föreläsning. Ibland var det en kompis i Vasa som ställde upp som barnvakt. Någon gång var det gammelmormor som hjälpte.

Att kombinera studier, jobb och familj förutsätter att man har ett bra nätverk av människor som hjälper till. Men det har inte alla.

– Jag anser inte att det är hållbart eller försvarbart att vi har det på det här viset, säger Maria Österberg.

Hon anser att det är viktigt att människor kan skaffa en ny utbildning som vuxen.

– Trivs man inte på sitt arbete eller inser att man valt fel bransch, så borde staten uppmuntra och stödja och inte sätta käppar i hjulen.

Tvingas du byta jobb eller söka nya vägar i arbetslivet? Kontakta oss!

Du får tag på oss genom att höra av dig till [email protected] eller [email protected], eller genom att fylla i formuläret nedan.