Det bor över 15 000 filippinier i Finland. Antalet filippinier har på några år nästan tredubblats.
Det är ingen slump att den samlingspartistiska arbetsministern Arto Satonen åkte på rekryteringsresa just till Filippinerna. Landet beskrivs som ett proffs när det gäller export av arbetskraft.
– Resan var lyckad, säger Sari Haavisto, konsultativ tjänsteman på Arbets- och näringsministeriet.
Syftet med resan var att fördjupa samarbetet och knyta kontakter mellan finländska och filippinska aktörer. De första filippinska sjuksköterskorna kom till Finland 2007 genom rekryteringsföretag.
Under resan undertecknade Finland ett gemensamt uttalande med Filippinerna för att stärka samarbetet.
– I uttalandet vill länderna särskilt framhäva det gemensamma engagemanget för att arbetskraftsinvandringen sker etiskt och hållbart. Länderna kom också överens om att starta en regelbunden dialog, säger Sari Haavisto.
Forskaren Päivi Vartiainen vid Tammerfors yrkeshögskola har i flera forskningsprojekt utrett systemet med arbetskraftsexport från Filippinerna och skissat hur rekrytering till Finland, särskilt inom social- och hälsovården, kunde se ut.
– Min förhoppning är att det skapas en etisk rekryteringsmodell som tryggar arbetstagarens rättigheter och att de som flyttar till Finland får jobb som motsvarar deras utbildning och en rättvis lön, säger Vartiainen.
Etiska brister
I fjol flyttade 3 707 filippinier till Finland, enligt preliminära siffror från Statistikcentralen.
De jobbar huvudsakligen inom social- och hälsovården, restaurangbranschen, servicesektorn och industrin, enligt Arbets- och näringsministeriet.
Hälften av de filippinier som i fjol fick uppehållstillstånd för arbete skulle jobba inom social- och hälsovården.
Det som nu händer i Finland är att filippinska sjuksköterskor som kommer hit inte får jobb som sjuksköterskor. Istället sätts de att jobba som vårdbiträden eller genom läroavtal.
Päivi Vartiainen betonar att filippinska arbetsmigranter måste ses som yrkespersoner som har rätt till arbete som motsvarar deras utbildning, de ska erbjudas tillräcklig språkutbildning och finska lönenivåer.
– De här etiska problemen är på statens ansvar, och om Finland nu vill driva internationell rekrytering vore det viktigt att det här också ses över, säger Vartiainen.
Hopp om högre löner
Varje år lämnar runt en miljon filippinier hemlandet för att arbeta utomlands, tillfälligt eller permanent. En orsak till flytten är landets höga arbetslöshet men man flyttar också på grund av dåliga anställningsförhållanden och i hopp om högre löner.
Filippinernas stora migration fick sin början under den amerikanska kolonialtiden i början av 1900-talet då filippinska jordbrukare skickades till Hawaii för att arbeta på sockerplantager och vårdpersonal skickades till sjukhus i USA.
Under den här tiden infördes ett amerikanskt utbildningssystem i Filippinerna och landet påverkades starkt av amerikansk kultur. Det här gjorde det möjligt att exportera arbetskraft till USA och senare också till Mellanöstern och andra delar av Asien, Europa och Australien.
På 1970-talet cementerades landets roll som en global arbetskraftsbank. Landets ekonomi var katastrofalt dålig och export av arbetskraft blev lösningen på Filippinernas höga arbetslöshet och utlandsskuld.
– Det uppstod en tradition där det är helt vanligt och naturligt att en familjemedlem flyttar utomlands och skickar pengar till familjen, säger Päivi Vartiainen.
Sjuksköterskor viktig exportvara
Många filippinska arbetsmigranter är högutbildade i hemlandet men utomlands jobbar de med de jobb som erbjuds. De jobbar ofta som hembiträden eller sjömän, men också inom sjukvården och byggindustrin.
Filippinerna har gjort migrationen enkel och möjlig för de medborgare som vill åka utomlands för att tjäna pengar. Staten stöder arbetskraftsexporten starkt, genom en förvaltning som gör det lätt att flytta. Högskolorna utbildar arbetskraft för export utomlands och rekryteringsföretag är en enorm affärsverksamhet.
Filippinska arbetare utomlands skickar hem tiotals miljarder dollar årligen. Även från Finland skickas det flera miljoner dollar årligen till Filippinerna.
Redan länge har de här penningförsändelserna utgjort drygt en tiondel av Filippinernas bruttonationalprodukt. Pengarna från arbetsmigranterna bidrar i hög grad till att landets ekonomi växer.
De filippinska sjuksköterskorna har ett rykte om sig att vara flitiga och flexibla. Den filippinska staten till och med marknadsför landets arbetskraft med epitetet TLC, som är en förkortning av Tender Loving Care (ungefär: öm kärleksfull vård).
– En arbetsgivare kan tänka att filippinier går med på sådana saker som finländska arbetstagare inte skulle gå med på, säger forskaren Päivi Vartiainen.
Hög sysselsättningsgrad
Sysselsättningsgraden bland filippinier i Finland är hög. I september 2024 var sysselsättningsgraden drygt 82 procent, enligt Arbets- och näringsministeriet.
De filippinska sjuksköterskor som flyttat till Finland jobbar i huvudsak inom äldrevården som vårdbiträden, närvårdare eller till och med som städare.
Utredningen som Päivi Vartiainen gjorde i fjol visade att Filippinerna kan erbjuda Finland arbetskraft inom många fler branscher än social- och hälsovården.
Filippinerna kunde också erbjuda arbetskraft för industri- och varvsarbete, restaurang- och turismsektorn, jord- och skogsbruksuppgifter och säsongsarbete.
Familjeåterförening kunde vara en attraktiv faktor
Enligt preliminär statistik från Statistikcentralen bodde det 15 080 filippinska medborgare i Finland i slutet av år 2024.
Antalet filippinier har nästan tredubblats bara på några år. Ännu 2021 var antalet Filippinska medborgare 5 351. Hälften av filippinierna bor i huvudstadsregionen, resten i landets övriga kommuner.
Endast omkring 1 600 filippinier har fått uppehållstillstånd för sin familj i Finland sedan 2015, enligt Arbets- och näringsministeriet.
För filippinierna har inte landet de flyttar till så stor betydelse. De är ute efter en högre levnadsstandard åt sin familj, visar forskningen.
Finland har gjort familjeåterförening svårare i många år. Kraven på en tillräcklig inkomst för att klara av att försörja familjemedlemmar gör det svårt eller till och med omöjligt för filippinier i Finland att få hit sina familjer, eftersom de ofta jobbar i lågavlönade yrken.
– Det är något regeringen borde fundera på. Om det fanns en möjlighet att kunna ta med sig sin familj, kunde det vara en orsak som gjorde Finland mer attraktivt, säger forskaren Päivi Vartiainen vid Tammerfors yrkeshögskola.
