Konsumenternas förtroende har rasat ner till samma nivåer som år 2023. Då steg Europeiska centralbankens styrränta till 4,5 procent. Nu har förtroendet sjunkit igen trots att räntorna sjunker, och trots att många har förutspått att det allmänna förtroendet för ekonomin börjar förbättras.
Finländska hushåll undviker att byta bostad eller köpa stuga så mycket som möjligt. Det framkommer i en färsk undersökning från finansbranschens centralförbund Finanssiala.
En knapp fjärdedel av dem som svarade på enkäten har helt gett upp tanken på ett köp, medan en dryg fjärdedel har skjutit sin anskaffning på framtiden.
Samtidigt är rekordmånga högutbildade utan jobb just nu.
Tiderna är med andra ord dystra, men faktum är att de har varit sämre många gånger tidigare.
| Depressionen på 1990-talet | Finanskrisen 2008 | 2024 | |
| Arbetslöshet vid krisens början i procent (ej helt jämförbara siffror) | 3,2 | 6,4 | 7,2 |
| Arbetslösheten som högst i procent (ej helt jämförbara siffror) | 16,6 | 9,4 | 8,9 |
| Arbetslösa arbetssökande som mest | nästan 130000 | nästan 76000 | 66700 |
Depressionen på 90-talet
Depressionen på 1990-talet hade betydligt allvarligare följder för gemene man än dagens ekonomiska kris har haft åtminstone hittills. Depressionen började år 1990. Under de följande tre åren sjönk Finlands bnp med totalt 12 procent. Mest krympte ekonomin under 1991 och 1992. En orsak till att depressionen blev så djup var att östhandeln kollapsade i samband med Sovjetunionens sammanbrott år 1991.
Många finländska företag och privatpersoner hade tagit billiga utländska lån under 1980-talet. Finland hade då ännu en egen valuta; den finska marken. En stor del av dem som tog utländska lån förstod inte den risk som en kommande devalvering av marken kunde innebära. En devalvering är en situation där en valuta snabbt förlorar i värde i förhållande till andra valutor.
År 1991 tvingades regeringen devalvera marken, vilket gjorde de utländska lånen betydligt dyrare än beräknat. Många företag och privatpersoner tvingades i konkurs. Bankräntorna i Finland steg som mest till 18,9 procent. År 1994 var 9 procent av Finlands befolkning i utmätning. Arbetslösheten steg under 1994 till 16,6 procent. Den har sedan dess aldrig sjunkit till nivåerna före depressionen.
Som helhet återhämtade sig ändå Finlands ekonomi från depressionen till stor del tack vare mobiltelefonkoncernen Nokias framgångar.
Finanskrisen 2008
Hösten 2008 drabbades världens ekonomi av en finanskris på grund av att banksystemet hade lånat för mycket pengar till bostadsköpare som inte kunde betala tillbaka sina lån. Krisen fick sin början när den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs. Snabbt visade det sig att banker världen över hade köpt in sig i varandras lån, och det som många först trodde att bara var ett problem i en bank, spred sig världen över.
Då det globala bankväsendet kom i gungning blev följderna allvarliga för hela världsekonomin. I Finland sjönk bnp med 8 procent år 2009 då exporten minskade kraftigt och bankerna fick allt svårare att finansiera ekonomin.
Den privata konsumtionen minskade ändå bara lite. Det berodde dels på att staten sänkte skatter för att öka hushållens köpkraft, och dels på att Europeiska centralbanken gjorde allt den kunde för att pumpa in pengar i ekonomin. Tack vare detta höll den privata konsumtionen igång ekonomin trots att exporten hade minskat. Den recession som drabbade Finland blev därför inte fullt så djup som den annars skulle ha blivit.
Arbetsgivarna valde också ofta att permittera folk i stället för att avskeda dem, vilket hindrade arbetslösheten från att stiga särskilt högt under själva finanskrisen.
Åren efter finanskrisen blev däremot svåra. Stora lönehöjningar år 2007 försämrade i åratal Finlands konkurrenskraft, och den ekonomiska tillväxten stampade på stället till 2016. Det ledde till att arbetslösheten år 2015 steg till 9,4 procent.
Dagens krisande ekonomi
Kriget i Ukraina ledde till högre energipriser och höga räntor. Allmänt förväntas ekonomin ta fart när räntorna sjunker, men det tar tid. I december 2024 steg arbetslösheten till 8,9 procent.
År 2023 krympte Finlands ekonomi med en halv procent. Slutliga beräkningar för 2024 finns ännu inte, men Finlands Bank bedömde i december att ekonomin också 2024 krympte med en halv procent.
För varje kris verkar arbetslösheten bli kvar på lite högre nivå än tidigare. Detta trots att man klart kan se att den minskar under goda ekonomiska år. Så verkar det också vara i andra länder. Effekten är dokumenterad i många undersökningar.
En förklaring kan vara att en del arbetslösa inte klarar av att upprätthålla sin arbetsförmåga under den tid de inte är i arbetslivet. Arbetsgivare tenderar också att prioritera personer som inte är arbetslösa när de rekryterar ny personal.
