Sedan 1952 har femte februari varit officiell flaggdag, då Runebergsdagen firas till minne av vår nationalskald. Dagen räknas som Johan Ludvig Runebergs födelsedag och står inskriven i de föddas bok, kyrkoboken i Jakobstad från 1804. Men uppgifterna har kompletterats med en sjua. Så vilken dag föddes han?
Den inskrivna sjuan finns ovanom femman - och har troligen satts till efteråt. Saken har skapat huvudbry för historiker och forskare som studerat uppgifterna. Jan Ehnvall, som förestår Jakobstads museums arkiv, vet att Runebergs anteckningar lett till många spekulationer.
– På 70–80-talen har det förts diskussioner när folk noterade det här och försökte reda ut det, men det går inte riktigt. Det är synd att just Runeberg råkar ha två födelsedatum. Men vi får ta det som det är, säger Ehnvall.
Synd att just Runeberg råkar ha två födelsedatum
Jan Ehnvall, arkivansvarig Jakobstads museum
Enligt honom firade J.L. Runeberg själv sin födelsedag den femte. Men teorier om varför det finns en sjua inskrivet ovanför femman har presenterats, utan att man kan komma till ett slutgiltigt svar.
Önskat söndagsbarn
En teori ligger i att hans mor varit skrockfull eller religiös. Då kunde hon ha önskat ett söndagsbarn. Den femte var en söndag medan den sjunde var en tisdag. Enligt den teorin skulle hon bett prästen ändra födelsedatumet till den femte. Sjuan som står ovanför kan vara ifylld av någon annan, som rättelse.
Det som stöder teorin att han föddes den sjunde, är dopdagen. Den är ifylld i nästa kolumn och dopet ägde rum den åttonde februari. Det var då kutym att döpa barnet dagen efter födelsedagen.
– Man döpte gärna barnet så snart som möjligt efter födelsen, eftersom man ville ha ett döpt barn, ifall det skulle ha dött, så man sedan fick begrava ett döpt barn. Så dopdagen styrker teorin att han skulle ha fötts den sjunde, säger Ehnvall.
Även teorin om att modern skulle ha önskat sig ett söndagsbarn stärker tanken på ett ändrat datum, tänker Ehnvall.
Det kan ligga något i teorin om att modern önskade ett söndagsbarn
Jan Ehnvall, arkivansvarig Jakobstads museum
Ett barn fött en söndag uppfattades som en välsignelse. Enligt gammal folktro blev söndagsbarn framgångsrika eller kunde besitta speciella talanger.
– Man kan ha olika åsikter. Men just det här med söndagsbarn, och en skrockfull moder ger att det kan ligga någonting i att den sjunde kan vara ändrat till den femte, säger Ehnvall.
Svårt att bekräfta i efterhand
Det är inte ovanligt att det förekommer fel i kyrkböckerna. Jan Ehnvall har sett såväl dagar och månader som år som blivit fel. I takt med att böckerna fylldes med uppgifter, flyttades de över till nästa bok för hand, ungefär vart tionde år. Och mänskliga misstag sker, vet Ehnvall.
– Boken över födda är i alla fall den närmaste sanningen vi kommer, då datumen införts så fort som möjligt då barnen är födda. Så pass tidigt att man nog får rätt datum dit om man vill, säger Ehnvall.
Någon förhoppning om att mysteriet får ett slutgiltigt svar har Ehnvall inte. Det skulle kräva mer forskning, men det är tveksamt om det finns mer underlag.
– Vi firar den femte och det har slagits fast någon gång. Runeberg själv firade den femte. Men det är ju en snackis när han egentligen var född, säger Ehnvall.
