Rysslandshandeln har kollapsat och osäkra tider kan också hota handeln västerut. Nu kommer näringslivet med lösningsförslag, som inkluderar tunnlar under havet och smalare järnväg.
En fast förbindelse mellan Åbo och Stockholm kan beskrivas som det mest storstilta förslaget.
– Det är ett ofattbart stort projekt som i princip inte har utretts alls. Därför föreslår vi en utredning som en del av strategin, säger Jyri Häkämies, vd för Finlands Näringsliv EK.
Kostnaderna har man ännu inte tänkt på. Häkämies erkänner att det blir dyrt men han anser ändå att det finns realism i förslagen.
– Bron mellan Sverige och Danmark var också ett radikalt förslag i början, men nu ser man bara positiva effekter, säger Häkämies.
Här listar vi de centrala förslagen i en rapport som Destia har gjort på beställning av Finlands Näringsliv EK, Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta och Byggnadsindustrin. Rapporten bygger på 30 intervjuer inom näringslivet.
Tunnlar och broar mellan Åbo och Stockholm
Redan den här regeringen borde sätta igång en utredning om en fast förbindelse mellan Åbo och Stockholm, enligt rapporten. Det är en sträcka på 170 kilometer via Åland.
Enligt rapporten kunde det handla om en kombination av tunnlar och broar för järnväg. Det lämnas öppet om förslaget också inkluderar bilväg.
Förbindelsen med Stockholm är särskilt intressant eftersom den hittills inte har analyserats nästan alls
Från rapporten
Fördelen är förstås snabbare transport framför allt till regionerna kring Stockholm och Köpenhamn. Samtidigt handlar det om ett oerhört dyrt mastodontprojekt som skulle vara svårt att genomföra. Skadorna på skärgårdsnaturen beskrivs också som en utmaning.
Tunnel från Helsingfors till Tallinn
Det pågår redan utredningar om en järnvägstunnel mellan Helsingfors och Tallinn. Vid sidan om städernas eget tunnelprojekt finns också parallella planer på tunnlar som skulle finansieras med privata pengar.
Enligt rapporten finns potential för höghastighetståg och för att öka godstransporterna. Järnvägen kunde dessutom erbjuda koldioxidneutrala transporter.
Järnvägstunneln skulle kopplas till Rail Baltica, alltså en höghastighetsjärnväg som planeras mellan Warszawa och Tallinn, med europeisk spårvidd. Järnvägstunneln skulle alltså ha smalare spår än de vi nu har i både Finland och Estland.
Den 80 kilometer långa tunneln skulle ändå vara dyr. Samtidigt ses Suwałkikorridoren som en geopolitisk risk. Det handlar alltså om området kring gränsen mellan Polen och Litauen, där avståndet är kort mellan Kaliningrad och Belarus. I en eventuell konflikt är man rädd för att Ryssland kan skapa problem i området.
Grafiken visar hur mycket snabbare passagerartrafiken kunde bli med järnvägsförbindelser till Stockholm och Tallinn. Exemplet Tammerfors–Hamburg är taget ur näringslivsorganisationernas rapport.
Bro över Kvarken
En tredje möjlig fast förbindelse är Kvarkenbron som skulle koppla ihop Vasa och Umeå.
Den regionala betydelsen beskrivs som stor, samtidigt som det kunde förbättra transportmöjligheterna till Sverige och också till bland annat de norska hamnarna.
Förbindelserna med övriga delar av Finland beskrivs ändå som svaga. I nuläget transporteras en del gods på rutten med fartyg, men det handlar om relativt små volymer. Samtidigt skulle en eventuell bro behöva runda Kvarkens naturskyddsområde.
Europeisk spårvidd till Brahestad och Rovaniemi
Finland och Sverige har olika bredd på järnvägen. Enligt rapporten borde Finland bygga järnväg med europeisk spårvidd från Haparanda till Uleåborg, Brahestad och Rovaniemi. Det skulle möjliggöra godstrafik direkt mellan Finland och Sverige och passagerartåg till övriga Europa.
Det finns potential för EU-finansiering och som exempel nämns Rail Baltica som till 80 procent finansieras av EU.
På längre sikt är förslaget att stegvis byta ut spårvidden i hela landet.
Stöd för fossilfritt bränsle
Fartygstrafiken är det överlägset viktigaste transportsättet för importen och exporten och 95 procent av volymerna sker till havs efter att handeln med Ryssland kollapsade.
Fartygstrafiken förväntas dominera också i framtiden. Samtidigt växer kostnaderna, framför allt på grund av högre utsläppskostnader. Det kan åtgärdas genom mer stöd för fossilfria bränslen, enligt rapporten. Inkomsterna från utsläppshandeln kunde användas för de här stöden.
Flygtrafiken beskrivs också som viktig för Finlands konkurrenskraft och förnybara flygbränslen borde också stödjas, enligt rapporten.
Vilket eller vilka jätteprojekt tycker du att Finland borde satsa på och varför? Tyck till i kommentarerna!
