Tre förtroendevalda samt många av stadens ledande tjänsteinnehavare bildar den arbetsgrupp som har fått i uppdrag av Borgå stadsstyrelse att forma ett nytt språkprogram.
– Det här känns verkligen meningsfullt och bra att vi äntligen kommer till skott och får ta i tu med språkprogrammet för staden. Det gamla har så pass många år på nacken, säger Bodil Lund (SFP).
Hon var också med och utformade det första språkprogrammet. Mycket har hänt sedan det skrevs.
– Vi borde ha uppdaterat det redan innan vårdreformen. Dessutom har antalet svenskspråkiga minskat så vi måste se över vårt hus på ett nytt sätt. Det handlar om attityder och värderingar men också om det praktiska, säger hon.
Bodil Lund hänvisar till en slutsats tankesmedjan Magma har kommit till angående antalet svenskspråkiga i en kommun. Enligt den går gränsen för smidig tvåspråkighet vid cirka 30 procent. Då det nuvarande språkprogrammet skrevs var antalet svenskspråkiga i Borgå omkring 32 procent.
– Då tyckte vi att tvåspråkigheten fungerade rätt bra i Borgå, men nu är vi nere i 28 procent. Nu får arbetsgruppen fundera på olika synvinklar kring service på svenska, säger hon.
Förutom Bodil Lund sitter två andra politiker, Fredrik Böhme (SFP, snart Saml) och Vilhelmiina Eskola (SDP), med i arbetsgruppen. Det gör också bland annat förvaltningsdirektör Roope Lenkkeri, personaldirektör Anu Kalliosaari, direktören för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Rikard Lindström, biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz och kommunikationschef Hanna Mendelin.
Garantera tvåspråkighet i vardagen
– Jag hoppas att det ska märkas att man ser att staden är mån om och har ett fungerande system för att garantera tvåspråkighet i vardagen. Det betyder tvåspråkighet i skrift, i text eller på skyltar och i alla slag av information, säger Bodil Lund.
Då staden anställer personal är språkkunskaperna en central fråga med tanke på språklig jämställdhet.
– Ett problemområde är nog rekrytering av ny personal och det är väldigt centralt att vi får tvåspråkiga personer. Nu har vi i språkstadgan haft ganska höga krav på goda kunskaper i tal och skrift, men det är möjligt att man i vissa fall måste revidera där.
Då staden upphandlar tjänster gäller det att vara extra noggrann beträffande service på många språk.
– Det är jätteviktigt att man har med en språkkoefficient för annars kan det gå ganska galet, som i upphandlingen av stadens telefonväxel eller skolskjutsar. Så där är det oerhört viktigt att man i upphandlingen också beaktar kunskaper i svenska, säger Bodil Lund.
Rosten bort från svenskan
Som ledord för arbete med det nya språkprogrammet ser hon:
– En levande tvåspråkighet som borde genomsyra hela verksamheten från högsta ort och ner genom hela organisationen.
Språktillägg och språkundervisning är något som kan hjälpa.
– Då 2011 ville vi se språktillägg. Det är något som vi ska ta itu med nu när vi börjar. Och språkundervisning finns redan för stadens personal på arbetstid. Varje gång så är det åtta till tio personer som söker till de här kurserna. Rosten bort från svenskan lär den heta, säger Bodil Lund.
Språkverkligheten i Borgå har förändrats en hel del på 15 år. Allt fler Borgåbor talar andra språk än finska och svenska, 2022 var deras andel 7,9 procent av alla invånare i staden.
– Och det är klart att det här är någonting som vi måste börja beakta då vi har så många invandrare. Engelskan kommer ju starkt som något slags gemensamt språk. Nu ska vi sätta oss ner och börja planera kring allt det här.
