Start
En död fisk och en stor fettklump på en sandstranden omgiven av tång och snäckor.
Bild: Pia Santonen / Yle

Hangö stad: Det kommer in mer skräp, vi kan behöva städa stränder på nytt

Hangö stad, räddningsverket, WWF och Neste informerade om läget med fettklumparna och de döda fiskarna på Hangös stränder.

    • Pia Santonen
    • Minna Almark

Information om nuläget och fortsatta åtgärder i Hangö

  • Hangö stad ordnade på onsdag eftermiddag (5.2) ett informationsmöte om miljöskadorna på stränderna.
  • Representanter för Hangö stad, Västra Nylands räddningsverk, Världsnaturfonden WWF och Neste deltog och berättade det senaste om läget och om städningen och fortsatta åtgärder.
  • Mötet hölls i stadshusets festsal klockan 16-18.
  • Det var för tio dagar sedan som det flöt i land vita grynliknande partiklar längs stränderna på södra sidan av Hangö. Fettklumparna härstammade högst sannolikt från ett transportfartyg som oljebolaget Neste använder sig av.
  • För en vecka sedan flöt det också i land stora mängder död vassbuk som antas komma från ett trålfartyg.
  • Stränderna började städas i fredags under ledning av WWF. På tisdagen (4.2) tog man i bruk ny teknik såsom sugbilar och grävmaskiner för att få stränderna i skick.
Pia Santonen
Hangöbon Inkeri Pekkanen, Nestes Carl Nyberg och stadens Maria Degerlund var med på informationen i Hangö 5.2.2024. Pia Santonen intervjuar.
Pia Santonen

Nu är informationsmötet slut. Frågorna var många. Svaren var lite färre.

Pia Santonen

Många vill hjälpa – hur göra om man vill städa i några timmar?

En person frågar varför hon inte har kunnat anmäla sig till WWF:s städtalko. WWF svarar att anmälan är öppen för de dagar som WWF jobbar i Hangö.

WWF:s system kan verka stelt men det beror på att alla som deltar ska vara försäkrade och WWF har ansvar för dem. Då måste vissa regler gälla.

Neste tar hursomhelst inte emot lokala frivilliga. Men Nestes egna frivilliga är på väg för att hjälpa till i Hangö. Städföretaget L&T kommer också att anställa personal, säger Nestes representant. Tapio Kekkonen frågar om staden kunde hjälpa dem som inte kan delta i WWF:s städarbete men ändå vill donera av sin tid och arbetskraft.

Jukka Takala från staden säger att det är möjligt. Staden behöver säkert fundera hur det ska gå till att dela ut redskap till frivilliga och på vems ansvar de i så fall städar.

Pia Santonen

Vid en oljeolycka är det tydligare hur arbetet ska organiseras

Många är oroliga över beredskapen, både nu och ifall det sker en riktig oljeolycka.

– Vem är i första hand ansvarig för att städa de inre stränderna, frågar Pekka Tuunanen. Neste säger nu att ansvaret är deras men om de inte hade sagt det, skulle det vara Hangö stad, räddningsverket, WWF eller vem, undrar han. Hur många städare har Hangö stad eller räddningsverket bjudit på, frågar Tuunanen.

– Jag har på känn att beredskapen inte alls räcker till ifall det händer något ännu värre, säger han. – Det är något av en gråzon, säger Clas Tallberg från räddningsverket.

– Om det var frågan om en oljeolycka, skulle saken vara klarare. Men nu saknas olycksaspekten, så lagen ger oss inte tillträde till exempel till privata marker. Det är en utmaning, fortsätter Tallberg.

– Men vi fortsätter diskutera med Hangö stad. WWF är på plats eftersom myndigheterna har bett dem om hjälp. Den här gången var det Hangö stad som i egenskap av myndighet bad WWF om hjälp. Stadens miljöchef Maria Degerlund håller med. Vid en oljeolycka har räddningsverket ansvaret i det första skedet och staden ansvarar för efterarbetet. Nu är det inte lika enkelt, säger hon.

– Staden har verkligen inte personal att städa stränder, det är helt klart, säger Jukka Takala från tekniska verket i Hangö. Han säger att vid en regelrätt oljeolycka skulle det behövas ofantligt mycket mer folk också från WWF. WWF säger att över 10 000 personer finns i reserv och flera tusen av dem har utbildats så att de kan fungera som teamledare. Dessutom finns WWF:s internationella stöd att få om det går riktigt illa. Att rengöra nedsmutsade fåglar är inget enkelt jobb.

Pia Santonen

Neste: Fartyget Sten Bergen hade besökt Borgå också tidigare

Inkeri Pekkanen, känd för kontot Roskapostia Hangosta på sociala medier, frågar om det var första gången som fartyget Sten Bergen var i Borgå.

– Det var inte första gången. Vi har utrett situationer där lasten byter och behållarna måste tvättas. Vi har kommit fram till att det inte sker ofta , säger Carl Nyberg.

En kvinna i publiken frågar om fettklumparna är farliga för fåglar.

– I fredags visste vi inte vad fettklumparna bestod av. Jag såg änder som åt dem då. Följande dag var de i alla fall ännu vid liv. Vet vi hur farligt det är för fåglarna? frågar en kvinna i publiken.

– Vi vet inte hur fåglarna reagerar, säger miljöchef Maria Degerlund. Ute till havs äter måsar de döda fiskarna och ännu har vi alla fall inte fått uppgifter om döda måsar. Så alldeles preliminärt verkar de inte vara farliga för dem.

Pia Santonen

Får vi veta varifrån fiskarna kommer?

– Är det möjligt att reda ut vilket fartyg de döda fiskarna kom från, frågar Hangöfotografen Tapio Kekkonen. – Vi väntar först på resultat från Livsmedelsverket, svarar räddningsverkets Clas Tallberg.

Pia Santonen

Oklart var tvättvattnet släpptes ut

Vi vet inte exakt var ute till havs fartyget Sten Bergen släppte ut tvättvattnet, svarar Neste på en publikfråga. En annan person påminner Neste om att alla fartyg har en logg där man exakt kan se var tvättvatten släppts ut.

– Vi är i kontakt med rederiet men vi kan inte svara för deras del, säger Nestes Hannele Jakosuo-Jansson.

Pia Santonen

Svårt att städa i vassen

– Vi har städat stränder i Tvärminne, men i vassen är det nästan omöjligt att få bort grynen. Kan man få hjälp? frågar någon.

Staden uppmanar att ta kontakt.

– Det är i alla fall lättare att samla fettklumpar från vassen så länge den inte är tät och grön, säger Hangös miljöchef Maria Degerlund.

Pia Santonen

Ytterligare två fartyg hade kontrakt med mindre strikta regler

– Hur många andra fartyg hade ett likadant kontrakt som Sten Bergen? frågar Hangöbon Ilse Klockars.

– Det fanns två fartyg som hade ett sådant kontrakt, svarar Nestes Carl Nyberg.

Det handlar alltså om kontrakt som tillåter att fartyget tömmer tvättvattnet i havet.