– Jag reagerade med rädsla och chock, säger Jennifer Karlberg, studerande vid Praktiska gymnasiet i Örebro.
Hennes skola ligger bara ett kvarter bort från Risbergska skolan i Örebro där Sveriges värsta skolskjutning inträffade i tisdags.
Just då var Karlberg och hennes väninna Ellie Karlsson inte på sin skola, men de hade varit där bara en halvtimme tidigare.
– Jag skulle åka hem och just då skriver en klasskompis till mig att det är vapen på skolan, och jättemånga poliser. Då blev jag rädd. Vi hade ju nyss varit där, säger Ellie Karlsson.
Vi träffar Karlsson och Karlberg utanför polisavspärrningarna. Där brinner ett hav av ljus och människor kommer i strid ström. De två gymnasieungdomarna har lagt ned varsitt ljus för att hedra de döda.
Vissa väljer att stanna hemma
En del studerande i Örebro har valt att stanna borta från skolan under den här veckan. Det gäller också Karlsson och Karlberg.
– Jag vill att chocken ska släppa först innan jag far tillbaka till skolan, säger Jennifer Karlberg.
Ett exempel är Affärsgymnasiet i Örebro, en skola med drygt 700 studerande. Dagarna efter händelsen har man ett par hundra elever hemma. Skolan är särskilt orolig för just dem.
– Vi vet att en del har känt oro, och deras vårdnadshavare har känt oro. Men vi vill ju helst ha dem på plats, så att vi kan möta dem och deras oro. Vi är rädda för att de lämnas ensamma om dagarna med sina tankar och sina sociala medier. Det finns mycket där som bidrar extra till den här oron, säger läraren Magnus Riseby.
Skolor kan bli mer stängda
Affärsgymnasiet har nu utökat sitt elevhälsoteam med skolpsykolog. Lärarna försöker också diskutera så mycket som möjligt med eleverna.
– Det är många frågor. Hur kunde det hända? Kan det hända här? Hur skulle vi reagera om det skulle hända här? Det kommer att finnas ett före och efter det här datumet när det gäller hur vi tänker kring säkerheten på skolorna, säger Magnus Riseby.
Redan nu pågår en säkerhetsdiskussion i den skolkoncern som Affärsgymnasiet hör till. Skolan är redan i nuläget låst för utomstående och skalskyddet kan komma att utvecklas ytterligare.
Samtidigt visar internationell erfarenhet att det oftast är elever, eller före detta elever, som på något sätt kommer in i skolan ändå.
Förövaren i Örebro var enligt tidningsuppgifter studerande vid Risbergska skolan för några år sedan.
– Så helt säkert kan det inte bli och därför måste vi få en bredare diskussion om vart samhället är på väg och hur fångar vi upp människor som mår dåligt, säger Magnus Riseby.
Utrymning och inrymning
Utrymning är ett välkänt begrepp, och det tränas ibland i skolor. Inrymning är mindre känt, men går ut på att man ska gömma sig där man är och försöka barrikadera sig, alltså låsa in sig, så att gärningspersonen inte kommer åt.
Vissa skolor i Sverige har övat inrymning med eleverna och nu pratas det om att alla skolor kanske borde göra det.
– Vi har haft utbildningar om inrymning bland personalen, ja. Men inte bland eleverna, säger Magnus Riseby.
De studerande vi träffar ute vid avspärrningarna vill se bättre säkerhet i skolorna, men inte att det ska bli som i USA där elever måste passera säkerhetskontroller på väg in i skolan.
– Nej, för jag tror att det skulle öka känslan av osäkerhet, säger Jennifer Karlberg.
Enligt Ellie Karlsson kunde säkerheten höjas genom att regelbundet prata om vilka händelser som kan uppstå.
– Skolan borde hjälpa personer med avvikande beteende. Man borde också vara mer uppmärksam på eleverna och på personer utanför skolan, säger Ellie Karlsson.
Beskrivs som enstöring
De svenska medierna beskriver den 35-åriga förövaren Rickard Andersson som en person som hade dragit sig alltmer undan andra. Han ska ha haft svårt att klara grundskolan och under de senaste åren har han inte haft någon inkomst.
Han bodde i en lägenhet i centrum av Örebro och där gjorde polisen en husrannsakan redan i tisdags.
