De flesta män som drabbas av skallighet börjar märka av sitt gradvis tunnare hår kring 30 års ålder. Hos vissa uppträder tunnhårigheten redan innan man fyllt 20.
I de flesta fall är det frågan om gener – i kombination med hormoner.
– Genen för skallighet arbetar tillsammans med testosteron och gör så att hårfästet stiger upp, det blir vikar och till slut blir det alldeles bart där uppe. Det är den typiska maskulina skalligheten, säger Otto Lindberg, specialist i geriatrik.
Också kvinnor kan drabbas av ärftligt håravfall, men i lägre grad. Under sitt liv drabbas 80 procent av män av ärftligt håravfall, medan 40 procent av kvinnor drabbas, rapporterar Duodecim.
Kvinnor börjar tappa håret senare i livet, mellan 40 och 60 års ålder. Håravfallet distribueras också annorlunda.
– Håret blir tunnare över hela hjässan, i stället för att det blir helt kala fläckar. Håret blir glest och man kan se hårbotten genom det, säger Lindberg.
Mediciner kan hjälpa – men inte bota
Att bli skallig är inte farligt, men för vissa kan det kännas oerhört tungt, speciellt i en yngre ålder.
– Ens självbild skapas då man är ung och har mycket hår i sin ursprungliga färg. Då håret plötsligt inte finns där mera kan det kännas som en förlust, säger Otto Lindberg.
Ännu finns ingen medicin som helt kan förhindra eller bota ärftligt håravfall. De mediciner som finns fungerar bäst i ett tidigt skede och endast så länge man använder medicinen – då man slutar fortsätter skalligheten framskrida.
– Minoxidil utvecklades egentligen som blodtrycksmedicin, men har visat sig öka hårtillväxten. Den används helt lokalt som en salva. I USA används den också i tablettform.
Minoxidil är den enda medicinen som används för att behandla både manligt och kvinnligt håravfall. Salvan måste appliceras på givet hudparti två gånger om dagen.
– För män finns det också en medicin som används för att motverka prostataförstoring. Den hindrar testosteron från att förvandlas till sin aktiva form, vilket kan lindra manlig skallighet.
Inte heller hårtransplantationer kan bota håravfallet helt.
– Det handlar ju om att plantera hår från ett ställe på huvudet till ett annat. Men någon slutlig lösning är det inte eftersom även det förflyttade håret blir tunnare allt efter.
Stress kan orsaka håravfall
Människan tappar omkring 100 till 150 hårstrån om dagen. Varje hårstrå genomgår en livscykel som slutar med att det faller. Fasen där ett hårstrå faller kallas den telogena fasen, berättar Otto Lindberg.
– Men ibland om vi är stressade eller drabbas av en sjukdom börjar hårstråna plötsligt marschera i takt och en massa hår går in i den telogena fasen och faller av samtidigt. Det här kallas telogen effluvium.
Det plötsliga håravfallet är då ett tillfälligt tillstånd. Till exempel en förlossning är en så pass stor omställning för kroppen att många kvinnor tappar mycket hår efteråt. Oftast växer håret ut igen när belastningen på kroppen minskar.
Det finns också autoimmuna sjukdomar som orsakar håravfall, till exempel alopecia areata som orsakar fläckvis håravfall.
Otto Lindberg är en av gästerna i det senaste avsnittet av Efter Nio. Du kan se hela avsnittet här nedan (intervjun med Otto Lindberg börjar vid 37:30):
Har du erfarenheter av håravfall? På vilket sätt har det påverkat dig? Berätta i kommentarsfältet.
