Niclas Wickström jobbar som brandförman på en av de livligaste räddningsstationerna i Finland, Berghälls räddningsstation i Helsingfors. Stationen har 5 till 7 utryckningar per dygn.
Hans team rycker ut till trafikolyckor, bränder, skadebekämpning och andra allmänna granskningsuppdrag. I enheten ingår också brandman-akutvårdare, som kan påbörja vård på olycksplatsen vid behov.
För Wickström är arbetsskiften 24 timmar långa. Efter det är han ledig tre dagar. Under sitt arbetsskift får han i princip sova men han är hela tiden på alerten.
– Inte sover man mycket, mest handlar det om att vila mellan varven för vi får ett till två larm per natt, säger Wickström.
När de åker på utryckning har Wickström med sig mellan tre och fem räddare, beroende på uppdrag. På väg till platsen tar han emot den information som nödcentralen har fått. På plats kartlägger han läget och delar ut uppgifter till enheten.
Ofta börjar branden i köket
Den vanligaste orsaken till brand i hemmet är att man glömt något på spisplattan. Antingen har man lagat mat och glömt bort vad man hållit på med, eller så har man stängt av spisen men lämnat brännbart material på spisen och gått ut ur lägenheten.
En annan vanlig brandorsak är laddningsbara apparater och batterier som fattat eld. Batteribränderna ökar varje år.
– Ladda batterierna då du är vaken och på ett ställe där det inte finns brännbart material i närheten, säger Niclas Wickström.
Den viktigaste släckningsutrustningen som borde finnas i varje hem är en brandfilt eller en handsläckare, eller både och.
En brandvarnare måste alla ha sitt hem. Det är också bra att veta var man stänger av elen i lägenheten ifall någon elapparat fattar eld.
På en arbetsplats är det också viktigt att som anställd veta var utrustning för förstahandssläckning finns. Det han handla om en brandpost, en brandsläckare eller en brandfilt.
– Ta reda på var dessa finns så du inte behöver leta sedan när det brinner, säger Wickström.
Brandsäkerheten kan göras bättre i gamla hus
Brandsäkerheten har utvecklats en hel del genom att byggnadstekniken har blivit mycket bättre.
Niclas Wickström nämner de höga tornhusen i Fiskehamnen i Helsingfors som exempel. Där har det byggts brandmanshissar, som används enbart för räddningspersonal. Med hissarna kan räddarna snabbt ta sig upp till branden.
Där kan de dessutom snabbt koppla sina slangar och strålrör i ett vattensystem som finns inne i byggnaden.
– Då behöver vi inte släpa upp långa brandslangar och kan börja släcka snabbare, säger Wickström.
Brandinspektörerna, myndigheterna och polisen samarbetar mycket för att förbättra brandsäkerheten i vårt samhälle. De analyserar brandorsaker och statistik och kan på så sätt kanske ändra på direktiv och dela ut information till allmänheten.
När det gäller äldre byggnader har brandsäkerheten tagits i beaktande på ett helt annat sätt än vad man gör idag. Vid en renovering kan man förbättra säkerheten.
– Till exempel kan innerdörrar bytas ut till ett brandsäkrare material och så att de är tätare så att röken inte tar sig förbi dörren, säger han.
Brandmannens jobb är fysiskt och psykiskt krävande
Om Niclas Wickström får använda sin fantasi och önska någon ny teknisk innovation som kunde förbättra brandsäkerheten handlar det om att snabbt få veta det väsentliga.
– Eftersom det i dagens läge finns allehanda informationsteknik på marknaden, hoppas jag att räddningspersonalen i framtiden kunde få all nödvändig information på en pekplatta, säger han.
Det kan handla om byggnadsteknisk information som är viktig att få veta när en brand ska släckas snabbt, säger Wickström.
De viktigaste egenskaperna som krävs för en brandman är fysisk och psykisk uthållighet. Som räddare ser de saker som de flesta människor inte stöter på. Dessutom är det viktigt att kunna arbeta i grupp.
Det bästa med att jobba som brandman är sammanhållningen i teamet, säger Niclas Wickström. Sådant har han aldrig upplevt i något annat sammanhang. Dessutom gillar han att jobbet kräver både fysisk styrka och tankearbete för hur olika situationer ska skötas.
– Eftersom man aldrig på förhand vet hur en arbetsdag kommer att se ut känns det varje dag som att man skulle gå till ett nytt jobb, säger han.
I programmet Lite klokare talade vi om brandsäkerhet onsdagen den 19 februari med brandinspektören Taru Hakanen.
