– Systemet läcker, och eftersom ingen har åtgärdat det, läcker det i allt snabbare takt, säger Tomi Venho som är doktor i statskunskap.
Han har forskat i valfinansiering i många år, för stiftelsen för kommunal utveckling (Kunnallisalan kehittämissäätiö Kaks).
Venho nämner till exempel att lokala partiorganisationer – till skillnad från regionala och nationella partiorganisationer – har låga krav på att redovisa sina intäkter och utgifter.
Han säger att när de här pengarna kan hållas dolda, innebär det att stora summor kan användas i valkampanjer utan att väljarna vet varifrån pengarna kommer.
I kommunalval borde bidrag på minst 800 euro redovisas, men det är enligt Venho många kandidater som låter bli att göra det när pengarna kommer via lokala partiorganisationer.
– Som expert kan jag när som helst hitta 100 000 euro som kommit till en lokal partiorganisation. Det är pengar som inte syns i registret.
Det finns många sätt att kringgå lagstiftningen, och partier och kandidater har lärt sig att utnyttja kryphålen, säger Tomi Venho.
Det finns en enorm mängd gömda pengar
forskaren Tomi Venho
Han betonar att det här inte nödvändigtvis innebär olaglig verksamhet.
– Det finns en enorm mängd gömda pengar. Kanske mindre i kommunval och välfärdsområdesval. Men till exempel i det senaste riksdagsvalet gick det helt överstyr. Lagstiftningen har tappat sin effekt.
Venho berättar att det finns flera knep partier och kandidater kan ta till för att undvika att behöva redovisa att de har fått pengar som används för valfinansiering.
– Pengar kan till exempel tas emot under någon annan benämning än en donation, och sedan låter man bli att rapportera det.
Kritik mot kommande lagändring
Lagstiftningen ska förändras i år, men Venho som har tittat närmare på lagförslaget säger att förändringen inte är särskilt stor i praktiken.
– Med tanke på transparensen och helhetssynen på partifinansieringen är reformen närmast ett dåligt skämt. Den tar inte itu med något väsentligt överhuvudtaget, säger Venho.
I ett skriftligt uttalande till lagberedningen kritiserar Venho det nya lagförslaget om valfinansiering för att inte lösa de stora problemen med bristande öppenhet i partifinansieringen.
Han påpekar att politiska aktörer fortfarande kan dölja var pengarna kommer ifrån, och att det nuvarande systemet inte klarar av att hantera de här dolda flödena.
Dessutom skriver han att de föreslagna ändringarna riskerar att göra det ännu enklare att gömma vissa finansieringskällor.
Forskaren: Stora förändringar behövs
Tomi Venho efterlyser omfattande förändringar för att täppa till kryphålen inom val- och partifinansiering.
– Det borde finnas mer krav på offentlighet. Det är punkt nummer ett. För det andra, så borde tillsynsmyndigheterna, i det här fallet särskilt Statens revisionsverk, få betydligt större befogenheter att sköta tillsynen, och reglerna borde skärpas på olika sätt, säger han.
Liksom den övervakande myndigheten efterlyser han dessutom sanktioner för dem som bryter mot reglerna. Annars är det lätt att helt enkelt strunta i dem.
Många organisationer kollas inte
Pontus Londén som är ledande redovisningsrevisor på Statens revisionsverk säger att myndigheten definitivt borde få befogenheter att kunna granska också lokala partiorganisationer.
– Vi anser att det skulle innebära ökad transparens för hela fältets penningrörelser och gynna vår demokrati.
Myndigheten har i nuläget rätt att granska cirka 160 politiska organisationer, men det finns närmare 6 000 i vårt land.
I Finland ska alla kandidater som blir invalda i ett politiskt val redovisa den finansiering de har fått för valkampanjen. Det är obligatoriskt att göra det, åtminstone i efterhand.
Men enligt Pontus Londén borde kandidaterna gärna meddela om finansieringen på förhand och i god tid. Då har allmänheten en möjlighet att se att en viss kandidat till exempel har fått mycket stöd av en viss aktör och man hinner ta det i beaktande när man röstar.
– Förhandsredovisningen har du rätt att lämna in så sent som klockan 23.59 dagen före valet. Det är enligt lagen, men man kan ju fråga sig om tidsfristen borde tidigareläggas.
Londén säger att det skulle vara bra att överväga om det borde bli obligatoriskt att göra en förhandsredovisning. Dessutom borde man också fundera på att införa sanktioner för dem som inte följer reglerna, säger han.
– Men om du tar emot belopp över de här maxgränserna eller till exempel från utlandet så finns det inga sanktioner. Det vill säga, du behöver inte betala tillbaka de stöden som inte är enligt lagen. Lagstiftaren har ansett att det här politiska ansvaret är tillräckligt, säger Pontus Londén.
Det blir heller inga sanktioner i form av vite.
Londén anser att alla bidrag från företag och organisationer borde offentliggöras – också då det bara handlar om bara några hundra euro.
– Det här skulle leda till en ökad transparens gällande valfinansieringen.
Utländska aktörer kan påverka den finländska demokratin
En oroande aspekt som forskaren Tomi Venho tar upp är möjligheten för utländska aktörer att påverka finländska val genom ekonomiska bidrag. Trots att det finns begränsningar i lagstiftningen, menar han att kryphål gör det möjligt för utländska intressen att kanalisera pengar till finländska politiker och partier.
Till exempel har det i Storbritannien varit tal om att världens rikaste man, miljardären Elon Musk från USA, övervägde att donera 100 miljoner dollar till Nigel Farage och hans parti Reform UK.
Utländska privatpersoner får donera pengar till kandidater i finländska val, men utländska organisationer får inte göra det. Det enda undantaget är utländska sammanslutningar och stiftelser med samma ideologiska hållning som kandidaten – de får donera.
Lån är också tillåtna – både från Finland och från utlandet.
Jag kan inte tro att någon från utlandet skulle ge pengar enbart av god vilja
forskaren Tomi Venho
Forskaren Tomi Venho är för att helt förbjuda utländska donationer och lån till kandidater i finländska val.
– Det är ett av få förbud jag faktiskt stöder. Jag kan inte tro att någon från utlandet skulle ge pengar enbart av god vilja. De förväntar sig då något i gengäld, säger han.
Tills vidare behöver en kandidat inte uppge vem som har lånat personen pengar. Det väntas ändå bli ett krav från och med sensommaren.
