& Esbo teater har märkt att deras inlägg på sociala medier får usel spridning när de innehåller politiskt laddade ord. Det här påverkar marknadsföringen och biljettförsäljningen negativt. År 2022 stängdes deras Facebook-konto plötsligt ner, vilket slog hårt mot försäljningen.
– Vi fick inga klara besked av Meta om orsaken till avstängningen trots att vi upprepade gånger bad om det. Enligt den erfarna digimarknadsföringsbyrå vi anlitade stängdes kontot av på grund av vårt innehåll om en föreställning om klimatförändringen. En annan innehöll teman kring etnicitet och påstods innehålla för mycket bar hud, säger Matilda von Weissenberg, vd för & Esbo teater.
Efter flera försök att återställa kontot tvingades teatern skapa ett nytt. Experterna de anlitat rådde dem att begränsa användandet av vissa begrepp i sin marknadsföring för att undvika framtida avstängningar.
– Nu måste vi självcensurera vår marknadsföring hårt, på grund av erfarenheten av att ha blivit avstängda.
Teatern undviker nu att använda specifika ord som klimatförändring, homosexualitet, abort och andra ämnen i sina marknadsföringskampanjer av pjäser för att inte riskera att bli censurerade eller helt avstängda. I till exempel marknadsföringen av pjäsen Straight acting som handlar om homofobi använder teatern inte alls ordet homo.
– Dels är vi rädda för att kontot ska stängas igen, dels för att inläggen inte ska få någon synlighet trots att vi betalar för den.
Skådespelaren Anssi Niemi som spelar i pjäsen delade ett inlägg om censureringen på sitt Instagram-konto. När inlägget delades vidare av en annan privatperson, fick & Esbo teater som taggats i det genast en påminnelse om att följa communityregler.
– Det var samma regler som Meta hänvisade till då de stängde vårt konto 2022. Det vore intressant att veta om invandringskritiska budskap får spridas lättare än innehåll om feminism eller klimatförändring.
Vi borde hitta ett alternativ och kanske gå tillbaka till reklam i papperstidningar och TV eller liknande
Matilda von Weissenberg
Svårt att lämna Meta
von Weissenberg upplever självcensuren som ett hinder för teatern att uttrycka sina budskap och åsikter, vilket gör det svårt att använda sociala medier som en fri plattform. Teatern funderar på att lämna Meta.
Samtidigt upplever von Weissenberg det svårt eftersom plattformarna är en viktig kanal för att kunna sälja biljetter. När staten dessutom minskar det offentliga stödet till kultursektorn ökar trycket på att teatrarna ska sälja mer biljetter för att överleva.
– Vi har inga alternativ för tillfället, men vi borde hitta ett alternativ och kanske gå tillbaka till reklam i papperstidningar och TV eller liknande. Det är märkligt lite diskussion om frågan som ju måste beröra många fler.
På Nationalteatern som också marknadsför pjäser med politiska budskap har man ännu inte märkt av problematiken. Kommunikationschef Karoliina Masalin säger att man följer noga med och att diskussionen är viktig.
”Shadowbanning” ger upphov till kodspråk
Det som Esbo teater råkat ut för kallas shadowbanning, alltså att inlägg hamnar i skuggan och blir nedprioriterade på grund av politiska åsikter eller annat innehåll som inte anses lämpligt.
Efter att president Donald Trump stoppade TikTok-förbudet är innehållsskapare oroade över att videodelningsplattformen kan göra en politisk u-sväng för att omfamna MAGA, Make America Great Again-rörelsen.
Amerikanska TikTok-användare uttrycker oro över ökad censur på plattformen. Tiktok, som ägs av kinesiska Bytedance, hävdar ändå att man inte ändrat på reglerna och menar att eventuella störningar beror på att man försöker återställa verksamheten i USA efter förbudet.
Shadowbanning och censurering har i sin tur gett upphov till fenomenet ”algoritmspråk”, där användarna hittar på kreativa lösningar för att kringgå censur. Ett färskt exempel är att användarna börjat prata om ”söta vinterstövlar” på Tiktok för att undvika censur.
Hashtaggen #cutewinterboots används som ett kodord för videor som diskuterar den ström av verkställande order och åtgärder från Vita huset.
Forbes beskriver detta som en kontinuerlig kamp mellan användarna och algoritmer där utmaningen ligger i balansen mellan att kringgå censur och samtidigt nå målgruppen effektivt. När Trump avgick blev han avstängd från Meta och X, men nu är han vän med ägarna.
Someplattformarna allt mer ideologiskt inriktade
Hannu Toivonen, professor i datavetenskap och AI-forskare vid Helsingfors universitet, konstaterar att plattformarna verkar bli allt mer ideologiskt inriktade.
– Detta är naturligtvis besvärligt ur ett marknadsföringsperspektiv, men en större fråga är hur yttrandefriheten i praktiken begränsas med sådana metoder och hur människor, eller i det här fallet teatrar, tvingas välja sina ord och bilder i sin kommunikation.
Salla-Maaria Laaksonen, docent i kommunikation vid Helsingfors universitet, är inne på samma linje. De stora sociala medieplattformarna är nu mer kopplade till politiken än de varit tidigare. Olika eftergifter har gjorts till Trumps administration, säger hon.
Plattformarna ändrar reglerna i snabb takt. I fjol meddelade det amerikanska företaget Meta som äger Facebook och Instagram att man kommer att minska synligheten för politiskt relaterat innehåll.
Meta meddelade nyligen att modereringen kommer att minskas för vissa ämnen för att bredda yttrandefriheten. Diskussioner relaterade till åtminstone invandring, sexuella och könsminoriteter samt kvinnor kommer i framtiden att modereras i mindre utsträckning.
– Men användarnas berättelser vittnar ofta om något annat. Det är inte så enkelt att direkt kunna påvisa och anta att det är plattformen som agerar illvilligt som politisk aktör, men det kan också vara så, säger Laaksonen.
Hannu Toivonen ser en kraftig motsägelse i plattformarnas budskap om att dels öka yttrandefriheten, samtidigt som man begränsar synligheten för vissa inlägg.
– Påståendet om att öka yttrandefriheten står i stark kontrast till att vissa ord faktiskt förbjuds eller att inlägg med visst innehåll blir shadowbannade, vilket verkligen är en uppenbar motsägelse.
Hannu Toivonen säger att rädslan för algoritmernas inverkan är helt befogad. Han betonar ändå att felet inte ligger i algoritmerna utan hos dem som designar och använder dem.
– Man bör snarare frukta den maktutövning som finns, till exempel i sociala medier, och hur deras ägare justerar algoritmerna enligt sina preferenser. Som vi har sett på senare tid, försöker dessa ägare kanske också direkt påverka vilken typ av innehåll som får mer eller mindre synlighet.
Toivonen säger att det är en obehaglig företeelse att den här typen av censur eller betoning också påverkar kultur och konst när det gäller vad som får synlighet och vad som inte gör det.
– Kanske gör vi oss själva en björntjänst genom att stanna kvar på de här giftiga plattformarna istället för att lämna dem. Om folk lämnade dem skulle deras marknadsvärde minska medan andra kanaler som traditionell press, tv eller andra medier skulle få mer synlighet.
