Vårsolen värmer gårdsplanen vid Kungsgårdsskolan i västra Esbo. Eleverna Sofiia Sorokina och Teoman Gezen skuttar runt på klätterställningar och växlar ord med varandra i farten. Ofta på engelska, även om båda barnen kan lite svenska.
– Jag har en lillebror. Han är fem år gammal, säger Sorokina på svenska. Hon har flyttat till Finland från Kanada ifjol.
Gezen listar på svenska saker han brukar göra efter skoldagen.
– Jag går hem, gör mina läxor, spelar på mobilen, målar och läser böcker, säger Gezen och avrundar med ett skratt.
Tillsammans med tre andra elever förbereder sig Sorokina och Gezen på att gå i skola på svenska. I höst ska de delta i helt vanlig undervisning som så kallade S2-elever, med svenska som andraspråk.
Skolorna behöver mångfald – och elever
Flerspråkiga barn är fortfarande sällsynta i de svenskspråkiga skolorna i Esbo. Det trots att staden växer så det knakar tack vare invandring.
I de finska grundskolorna har över fyrtio procent av eleverna i första klass ett annat modersmål än finska eller svenska. I de svenska skolorna har färre än tre procent av samtliga elever ett annat modersmål än finska eller svenska.
Det beror på att få invandrarfamiljer väljer att integreras på svenska. Många vet inte att det är möjligt. Det vill politiker i Esbo ändra på.
– Det finns kapacitet och utrymme i de svenskspråkiga skolorna. Skolorna skulle också må gott av den kulturella mångfald som man redan har i de finskspråkiga skolorna, säger SFP:s fullmäktigeledamot i Esbo, Christina Gestrin.
För skolornas del gäller det också att försöka locka fler elever. Staden förutspår att skoleleverna med finska och svenska som modersmål minskar medan elever med andra modersmål ökar.
– De svenskspråkiga och tvåspråkiga i Finland räcker inte till på lång sikt för att upprätthålla skolnätet som som det är idag, tillägger Gestrin.
Ny sats i långkörare
Esbo satsar på integration också genom att anställa en integrationskoordinator. En del av jobbet är att se till att invandrare får information om rätten att välja svenska som integrationsspråk framom finska.
Okunskapen om det här bland tjänstemän har länge varit en flaskhals i arbetet.
– Problemet har varit myndigheternas inställning. De har inte hittills varit aktiva med att skapa en svenskspråkig integrationsstig, säger Gestrin.
Det har gällt både kommunalt och statligt anställda tjänstemän, tillägger Gestrin.
Eftersom de som integreras på svenska har varit få och utspridda i många tvåspråkiga kommuner har det också varit svårt att ordna integrations- och språkutbildning flexibelt och effektivt.
Nu hoppas ändå bland annat politiker att nya satsningar i integration på svenska ska rensa bort de gamla hindren.
Draghjälp ger en skrivning i regeringsprogrammet som fastslår att 5–10 procent av invandrare i Finland ska integreras på svenska. För närvarande är andelen uppskattningsvis 1–2 procent.
Inom SFP vill man dessutom göra skrivningen bindande för kommunerna.
Kroppsspråk och översättningsappar
I Kungsgårdsskolan ser läraren Catharina Roterman tydliga fördelar med att familjer väljer svenska som integrationsspråk. Det gynnar barnen som genom svenskan får tillgång till de övriga nordiska språken. Föräldrar kan ha lättare att stödja och följa med barnens skolgång.
– Många föräldrar kan engelska, franska eller ett indoeuropeiskt språk när de kommer hit. Då har de möjlighet att delta i barnens undervisning från början. Den möjligheten har de inte om de ska delta i sina barns finskspråkiga undervisning, säger Roterman, lärare för språk- och kulturgrupper.
Med sina elever använder Roterman stödspråk som engelska och tyska om de har något gemensamt sådant. Hon behöver också använda sin kropp för att visa vad hon menar och ibland tekniska hjälpmedel för kommunikationen.
– Om jag saknar stödspråk och kroppsspråket inte räcker till så använder jag översättningsappar, säger Roterman.
Ödesfråga för Svenskfinland?
Christina Gestrin har drivit frågan om integration på svenska i över tio år, först som riksdagsledamot. Nu betraktar hon frågan både som förtroendevald i Esbo och som folktingssekreterare.
Frågan är viktigt ur många aspekter, säger Gestrin. Invandrares rätt att välja språk ska säkerställas. En inflyttare kan ha nätverk på svenska eller språkkunskaper som gör svenskan lättare än finskan.
– Det är förstås också viktigt med tanke på Finlands tvåspråkighet och balansen mellan nationalspråken att en del av invandrarna integreras på svenska, säger Gestrin.
Om samtliga invandrare integreras på finska betyder det på längre sikt ett allt mer trängt läge för det svenska språket, tillägger folktingssekreteraren.
