Att det ordnas bilaterala samtal mellan Ryssland och USA kan tolkas som en enorm diplomatisk seger för Ryssland, anser Arkady Moshes, programdirektör vid Finlands utrikespolitiska institut (UPI).
– Detta har Putin drömt om i två decennier. Rysslands prestige har stigit raketartat, säger Moshes till STT.
”Ryssland kan höja sina krav under förhandlingar”
Enligt Moshes är det möjligt att Ryssland ökar sina krav vid förhandlingarna.
– Om amerikanerna går med på kraven vinner Ryssland, och om de inte gör det kan Ryssland ändå spela med tid.
Moshes bedömer att sannolikheten för framgång för förhandlingarna ligger på 30 procent. President Donald Trump kan snabbt få slut på tålamodet med Rysslands förhandlingstaktik.
”Européerna har sig själva att skylla”
Moshes kritiserar Minsk II-avtalet från 2015 som europeiska länder förhandlade fram för att avsluta det dåvarande kriget i östra Ukraina.
Avtalet – som inte genomfördes – innehöll bland annat en klausul om särställning för regionerna Luhansk och Donetsk. Det skulle ha gett de här regionerna konstitutionellt veto mot Ukrainas utrikespolitiska beslut, exempelvis Natomedlemskap. Ukrainas president kunde inte gå med på det.
Enligt Moshes får européerna nu smaka på sin egen medicin eftersom USA pratar över huvudet på dem på samma sätt nu som europeiska länder pratade över huvudet på Ukraina 2015.
Ryssland driver sina egna intressen
Ryssland har sagt att dess ”bekymmer” är relaterade till diskussionen om ”en bredare europeisk säkerhet” – något som påminner om de krav som Ryssland ställde på väst före landets storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.
– Ryssland vill fortfarande stoppa Natos expansion och lägga in sitt veto mot europeiska säkerhetsfrågor, säger Moshes.
I slutet av 2021 krävde Ryssland bland annat att Ukraina permanent skulle utestängas från Nato, och att antalet Natotrupper i östeuropeiska länder skulle begränsas till 1997 års nivå.
Moshes konstaterar att Europa hade vant sig vid att leva i en värld av mjuk makt och ekonomisk makt, men att allt på 2000-talet handlar om militär makt.
– Européerna förstod inte det eller vill inte erkänna det.
Enligt Moshes stod det klart efter Rysslands krig mot Georgien 2008 att Ryssland löser utrikespolitiska problem militärt.
– Annekteringen av Krimhalvön 2014 var ytterligare en stor väckarklocka, men Europa slog dövörat till. Istället fördjupade Europa sitt energiberoende av Ryssland.
Källa: STT
