Det var inget lätt beslut, konstaterar bildningsnämndens ordförande Minna Söderholm (SFP).
Nämndens medlemmar är ledsna över att stå inför ett beslut att behöva stänga skolan från och med inkommande höst.
– Men realiteten är att elevprognosen är dålig och det är inte försvarbart rent pedagogiskt att fortsätta med så få elever, säger Söderholm.
Nämnden kom också med ett tillägg till beslutet.
– Vi förutsätter att elevstatistiken följs upp årligen och att man inte utesluter en finsk skola i Malax i framtiden.
Men det är alltså än så länge bara frågan om ett utlåtande från bildningsnämnden. Ett slutligt beslut fattas av styrelsen och fullmäktige.
Skolnämnden motsätter sig
Bildningsnämnden kom med sitt utlåtande på tisdag kväll. På onsdag kväll sa finska skolnämnden nej till en stängning.
Ordförande Leif Tast (KD) berättar att saken diskuterades länge och väl.
– Jag förstår de pedagogiska och ekonomiska argumenten, men jag kan själv inte tänka mig att gå med på det här.
Tast föreslog att nämnden i stället ger som utlåtande att skolan ska få fortsätta trots allt. Förslaget vann med rösterna 3–2.
För att öka skolans attraktionskraft vill nämnden att man utreder möjligheten att ta in språkbad eller så kallad språkdusch i undervisningen. Enligt Tast är det beklagligt om kommunen väljer att bara kallt titta på siffrorna.
– Vi vill att Malax ska vara en barnvänlig kommun, också på finska. Det skulle vara en väldig imageförlust om skolan stänger.
De äldre eleverna går redan i skola i Vasa
Malax och Vasa stad har sedan tidigare ett avtal om rätten att använda sig av den andra partens service inom grundläggande utbildning. I dagsläget går finskspråkiga elever från Malax i årskurserna 7–9 i Merenkurkun koulu i Vasa.
Beslutsfattare och föräldrar gjorde ett besök till Hietalahden koulu den 12 februari. Samma dag besökte man också Tuovilan koulu i Helsingby i Korsholm.
Kommunen ser att det finns skäl att hela lärstigen görs i samma kommun, i det här fallet i Vasa stad.
På Hietalahden koulu säger rektor Satu Ruhkala att man har goda förutsättningar att ta emot eleverna från Malax.
Ruhkala berättar att gruppstorlekarna till hösten ser ut att ligga mellan 11 och 21 elever. I medeltal är klasstorleken 16 elever.
Utöver årskurserna 1–6 finns det även specialklasser i Hietalahden koulu för årskurserna 1–9.
Från Kolnebacken till Övermalax till...
Men om vi backar bandet lite: Hur hamnade vi här?
2015 flyttade de finskspråkiga eleverna ut från Kolnebackens skola. Det fanns förhoppningar om att få flytta tillbaka efter en renovering. Men det blev ingen renovering, med hänvisning till att det inte var ekonomiskt försvarbart med det dåvarande elevunderlaget.
Istället blev det en vistelse i Övermalax skola, en vistelse som ännu pågår. Och elevunderlaget, det har bara minskat.
I början av år 2023 fanns det ett förslag på bordet att stänga den finska skolan i Malax. Den gången valde kommunstyrelsen ändå att skolan ska få fortsätta sin verksamhet.
Men nu är det dags igen. Skolan har i dagsläget åtta elever och prognoserna visar att elevantalet kommande höst är nere på sex stycken. Sedan på fyra.
Därför valde kommundirektör Jenny Malmsten att åter lyfta frågan. Och kärnan är: Vad är det mest ändamålsenliga för eleverna? En skola med endast en tillsvidareanställd inom personalen, eller ett sammanhang med fler elever och fler lärare?
”Vi har gjort det vi kunnat”
Oberoende vad politikerna i slutändan anser att lösningen är, så kan man fråga sig:
Är det ett misslyckande från kommunens sida att man nu befinner sig i den här situationen?
– Som en tvåspråkig kommun skulle det vara i allas intresse att erbjuda en lärstig på både svenska och finska. Men jag tycker att vi har gjort det vi kunnat, och nu måste vi våga fråga oss själva vad den bästa lösningen är, säger Jenny Malmsten.
Har kommunen gjort tillräckligt för att locka finskspråkiga inflyttare?
– Vi har ett stort tomtutbud och fina bostadsområden. Sen är det ju också upp till vårdnadshavarna att välja svensk eller finsk lärstig. Vi har rätt många barn i finsk småbarnspedagogik, men sedan kanske föräldrarna ändå väljer svensk skola.
Malmsten påpekar att omgivningen i Malax är väldigt svenskspråkig. Och då är det kanske lätt hänt att man väljer en svenskspråkig skolgång med möjlighet till fler vänner och större gemenskap.
Några färska siffror finns inte, men för ett par år sedan räknade man på saken och kom fram till att en flytt till en skola i grannkommunen skulle bli billigare än att fortsätta i egen regi.
Ser du någon möjlighet till en finsk skola i Malax i framtiden, om man nu går in för att stänga?
– Om elevunderlaget förändras och det blir fler som vill ha en finskspråkig grundutbildning, så är det förstås ett beslut som kan omprövas, säger Malmsten.
Vad skulle behöva hända? Kunde det vara till exempel finskspråkiga Vasabor som flyttar in?
– Vasabor eller andra ”-bor”. Ser vi en ökad inflyttning av personer som väljer en finsk lärstig så är det ju inte uteslutet att lyfta frågan på nytt.
På gränsen till Vasa finns ett relativt nytt bostadsområde: Söderfjärdsbacken. Det är planerat för kring 130 tomter och idag är det cirka 10 hus byggda på området.
– Där finns stor potential till inflyttning. Det blev mer eller mindre stopp på bostadsmarknaden efter att kriget i Ukraina bröt ut. Jag hoppas att det snart börjar rulla på igen och att folk vågar börja bygga.
Som kommundirektör, skulle du säga att servicen i Malax fungerar bra på de båda inhemska?
– Den upplevelsen har jag. Men sen tror jag att kommunen och samhället överlag behöver diskutera hur vi skapar inkluderande miljöer. Det är viktigt att möjliggöra olika fritidsintressen och här har även föreningar en central roll.
Frågan om den finska skolans vara eller icke vara går till kommunstyrelsen i mars. Om man den här gången väljer att gå vidare med stängningen blir det slutligt beslut i fullmäktige under våren.
