– Det viktigaste för oss nu är att Europa är enat, sammanhängande och talar med en röst. Europa måste undvika att enskilda länder söker bilaterala förmåner från amerikanerna.
Det säger Tony Lawrence, som är chef för försvars- och säkerhetsprogrammet vid ICDS i Tallinn. Det är Estlands motsvarighet till Utrikespolitiska institutet i Finland.
Lawrence betonar att europeisk enighet är en förutsättning för Estlands, Baltikums och hela Östersjöregionens säkerhet.
Vi har egentligen sagt i flera år att Europa måste stå på egna ben
Tony Lawrence
Estland har redan förberett sig på det här i flera månader. Hur?
– Estland, de andra baltiska länderna och Polen var de första som började driva frågan om ökade försvarsutgifter inom EU. Vi har egentligen sagt i flera år att Europa måste stå på egna ben.
Lawrence betonar att Estland därför tar den nya situationen med lugn och ro. USA:s nya linje är ytterst allvarlig, men den påverkar inte den linje Estland redan har tagit.
– Samtidigt måste vi också övertyga amerikanerna om att vi fortfarande är pålitliga allierade och att vi är starka i försvaret.
Det är USA, framför allt annat, som avskräcker Ryssland
Tony Lawrence
I dag har USA trupper i de baltiska länderna – i Estland kring 600 man, enligt Estlands utrikesministerium.
Amerikanerna är inte en del av de Natotrupper som också finns i de baltiska länderna och som är ungefär dubbelt så många. I stället har USA separata försvarsavtal med de baltiska länderna.
Enligt Lawrence kommer Europa inte att kunna ersätta USA:s militära närvaro bara genom att öka sin materiella kapacitet.
– USA har förmågor som vi i Europa helt enkelt saknar. De står för hälften av världens militära resurser och kapacitet. Det är USA, framför allt annat, som avskräcker Ryssland.
I Finland och Sverige hör man nu röster som säger att norra Europa kunde gå sin egen väg eftersom de stora länderna i EU är så hopplösa. Vad tycker du om det?
– Norra Europa är en viktig region, men vi behöver verkligen resten av Europas styrka bakom oss. Vi är inte så starka på egen hand som vi kanske skulle vilja vara.
Lawrence varnar för alla försök att dela upp Europa i regioner.
– Det skulle vara oklokt att försöka bryta sig loss från resten av Europa. Vi som kontinent måste hålla ihop och förbli sammanhängande.
Trumps USA är definitivt något nytt
Trots att Estland redan länge har varit förberett på att USA:s säkerhetspolitik förändras har de senaste dagarna överraskat.
– Det som har sagts nu har inte varit särskilt nytt när det gäller budskapet. Vi förväntade oss den här typen av uttalanden från den nya administrationen, säger Lawrence.
– Men det har gått så fort och attacken mot Europas säkerhetskonsensus har varit så häftig. Det har varit ganska chockerande för alla i Europa, inklusive Estland.
Kan man säga att Estlands politiska och försvarsetablissemang är chockat?
– Jag tycker att reaktionen har varit ganska sansad.
Försvarsministeriet sa mig att det inte råder någon panik.
– Det är inte tid för panik. Situationen är inte helt hopplös. Vi vet inte var det här slutar och vi kan inte påverka vad som händer. Så nu är det dags att tänka klart och reagera lugnt och stabilt, säger Tony Lawrence.
De kommentarer som har kommit ut från försvarsministeriet, utrikesministeriet och presidentens kansli i Estland har alla verkat vara just lugna och stabila.
Men det kan här vara anledning att gå tillbaka till mitten av januari, då Svenska Yle intervjuade Estlands utrikesminister Margus Tsahkna. Då var Tsahkna inte orolig för USA:s kommande politik:
– Vi måste definitivt anpassa oss till ett nytt Amerika, säger Lawrence.
”EU måste avskräcka Ryssland på egen hand”
Tony Lawrence upprepar att Europa nu står inför en avgörande utmaning: Att bygga upp den egna försvarsförmågan för att minska beroendet av USA.
– Vi har vetat länge vad som måste göras. Nu krävs viljan och resurserna att genomföra det, säger Lawrence.
Delvis har vi redan sett att EU-länderna har investerat i försvaret sedan Rysslands anfallskrig började för tre år sedan.
Enligt Europeiska försvarsbyrån höjde 22 av 27 medlemsländer sina försvarsutgifter mellan 2022 och 2023. I de flesta fall har ökningarna ändå varit relativt små.
Å andra sidan lägger både Estland och Polen redan nu ner en större andel av bnp på försvaret än USA.
Den här veckan har de upprepat sitt budskap i möten med EU-kolleger.
Både Estland och Lettland sa den här veckan att de från och med nästa år lägger ner över 4 procent av bnp på försvaret.
– Det är viktigt att EU:s budgetregler lättas för att få länder som Italien, Frankrike och Tyskland att höja sina försvarsutgifter, säger Estlands försvarsminister Hanno Pevkur.
Tony Lawrence är inne på samma linje.
– USA har världens mäktigaste armé och de kan göra sådant vi inte kan. Det viktigaste vi måste klara av är att skapa den sortens avskräckande effekt som fungerar på Ryssland.
