Daniel Sazonovs kandidatur för Samlingspartiet blev klar redan i början av september. Processen var snabb och smärtfri, inom partiet gav sig inga konkurrenter till känna.
Som 31 år gammal är han en av Samlingspartiets yngsta fullmäktigeledamöter i Helsingfors. Själv säger han att han samlat på sig rätt sorts erfarenheter och gillar beslutsfattande på lokal nivå bäst.
– Posten som borgmästare är ett naturligt nästa steg. På lokal nivå handlar politik mer om folks vardag och samarbete över partigränser och mindre om identitetspolitiskt fäktande, det passar mig.
På sin fritid gillar Sazonov att löpträna och laga mat, han gillar att se resultatet av sitt arbete. I politiken gäller samma sak. Han föredrar lokala och konkreta problem framför nationell lagstiftning där effekterna kan vara mer abstrakta.
Han lyfter fram bostadslösheten som ett exempel. Det är en fråga han själv engagerat sig i politiskt.
– Vi har lyckats halvera långtidsbostadslösheten i Helsingfors, det är jag stolt över. Och jag har själv drivit på för att den här saken ska finnas i regeringsprogrammet.
Hur känns det att se moderpartiet driva igenom politik som kritiseras för att öka hemlösheten?
– Det stämmer att det är tuffa tider ekonomiskt och det har gjorts enorma sparprogram. Men att vi i det här utgångsläget kan satsa pengar på att förebygga hemlöshet, det är viktigt.
Helsingfors har satsat på rådgivning och annan service för hemlösa. Sazonov tror däremot inte att ytterligare satsningar på subventionerat boende löser stadens problem på bostadsmarknaden.
– Kommunalt finansierat boende kan inte vara det enda som stadens bostadspolitik bygger på. Vi måste försäkra oss om att vi har olika boendeformer, att det finns alternativ och att det byggs tillräckligt. Så håller vi nere bostadspriserna.
Fem snabba med Daniel Sazonov
Kontrollerad tillväxt
I fråga om stadsplanering anser Sazonov att Helsingfors ska fortsätta växa, men göra det kontrollerat.
– I grund och botten är tillväxt bra för en stad. Men i nya stadsdelar kan kommunal service inte komma i efterhand, den ska etableras i god tid.
Som biträdande borgmästare för social- och hälsovården i Helsingfors är Sazonov däremot beredd att kritisera ett annat impopulärt beslut. Regeringen föreslog nyligen att Helsingfors ska återbetala 35 miljoner euro i vårdfinansiering.
– Det här kan Helsingfors inte godkänna. Det är jätteviktigt att vi kan trygga social och hälsovårdens finansiering i relation till staten.
Sazonov säger att en bra borgmästare står upp för och försvarar Helsingfors kompromisslöst gentemot staten och andra aktörer. En sådan borgmästare vill han själv vara.
Vill bibehålla social balans i staden
Segregationen i Helsingfors har varit en av de frågor som ofta kommit på tal i Helsingfors fullmäktige de senaste åren, det är också det här som oroar Sazonov mest just nu.
– Vi har också gryende gängbildning och andra problem som vi bör ta itu med så att både säkerheten och den sociala balansen bibehålls i staden.
Han lyfter fram flera satsningar som redan gjorts för att förebygga segregation.
– Vi satsar redan nu mer på skolor som finns i ekonomiskt utsatta områden. Det här är rätt och det här bör vi fortsätta med.
Största partiet i staden?
Samlingspartiet knep borgmästarposten i Helsingfors 2017 då den infördes och har hållit den i ett stadigt grepp sedan dess. Hur skulle Helsingfors förändras ifall Sazonov tog över som stadens tredje samlingspartistiska borgmästare?
– I Helsingfors fungerar mycket redan nu. Men jag skulle vilja höja ambitionsnivån, till exempel i fråga om hur servicen funkar, och i frågor som rör näringslivet.
Inför valet i april är läget svårtolkat beträffande de flesta stora partiers stöd. För fyra år sedan röstade 25,6 procent av väljarna på Samlingspartiet. Det är partiets sämsta resultat på den här sidan av millennieskiftet. Opinionsmätningar visar också att Socialdemokraterna knappat in på försprånget och i ett fall gått förbi.
Å andra sidan har Samlingspartiet länge varit starkt i Helsingfors.
Frågan är hur mycket partiets regeringspolitik påverkar Sazonovs chanser.
– Det påverkar säkert lite. Stödet är inget vi kan ta för givet, men jag räknar med att vårt stöd i Helsingfors är så starkt att vi behåller vår första plats.
Sazonov är född i Finland och har Ingermanländska föräldrar. Men under månaderna fram till valet har hans relation till Ryssland seglat upp som ett samtalsämne. Orsaken är hans kolumner i Finskaja Gazeta, en ryskspråkig tidning som torgfört Ukrainafientligt innehåll. Sazonov avslutade samarbetet då tidningen bekände färg.
– Mina åsikter om Rysslands anfallskrig har alltid varit tydliga. Jag talade för sanktioner mot Ryssland redan vid ockupationen av Krim. Jag var för Nato redan innan det var inne. Jag tänker att det inte kommer att påverka resultatet.
Yle Huvudstadsregionen har intervjuat alla borgmästarkandidater i Helsingfors inför Kommunalvalet den 13 april. Du hittar de övriga kandidaterna här:
