Tuuli Heinonen gör huvudrollen som Buster Keaton, uppkallad efter stumfilmsstjärnan med stenansiktet. Är då pjäsens Buster lika stoisk inför allt som sker?
– Jag skulle säga att Buster ler ganska sällan i den här föreställningen, svarar Tuuli på frågan. Jag själv ler ganska ofta, så jag får jobba hårt.
Pjäsen handlar om att leva och överleva i en dysfunktionell familj. I Busters fall dras föräldrarna med alkoholproblem, mamman är frånvarande och pappan brusar upp och blir lätt aggressiv.
Utöver dessa problem handlar pjäsen också om något positivt: syskonkärlek. Buster har en lillebror, Harpo (spelad av Kalle Lorenz). Likt sin namne Harpo Marx är han mestadels tyst, men full av upptåg.
– Och så finns där Houdini, säger regissör Annika Åman. Harry Houdini var i verkliga livet Buster Keatons fadder, så det är intressant att Gunilla Linn Persson har vävt in honom i det här fantastiska manuset.
I pjäsen är Houdini (spelad av Carola Sarén) en kvinna – barnens goda fe, deras beskyddare. Hon är den enda goda vuxna i den här föreställningen, säger Annika.
– En sån som ser barnen och ger dem nycklarna. Hjälper dem kanske att inse att de har de här nycklarna inom sig själva också och kan ta sig bort. Vilket de också gör i slutet av den här pjäsen.
Det är tunga teman i pjäsen, som är ett samarbete mellan Wasa Teater och Unga Scenkompaniet. Trots det är pjäsen också rolig, med mycket show och fyndigt språk.
Annika Åman säger att det är viktigt att våga visa också svårare teman på teaterscenen.
– Att visa sådant som vuxna kanske är rädda för. Men vi har ju en skyldighet att inte förmildra verkligheten för våra barn, utan faktiskt förbereda dem på svårigheter och motgångar.
Med på scen, mitt i den fantasifulla scenografin, finns bandet som står för musiken, komponerad av Rickard Eklund.
Pjäsen riktar sig till familjer och barn i lågstadieåldern. Premiär är den 15 mars.
Uppdaterad 26.2.2025 kl. 10:24 med korrigeringar av Gunilla Linn Perssons och Unga Scenkompaniets namn.
