BRYSSEL Planerna på att rusta upp medlemsländerna och stärka den europeiska försvarsindustrin går framåt i EU. Nyhetssajten Politico rapporterar på onsdagen om nya initiativ för att stödja anskaffningar av strategiska vapen såsom missiler, drönare och integrerade luftförsvarssystem.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efterlyser lättnader i EU:s finanspolitiska regler för att möjliggöra mer investeringar i försvaret. Samtidigt vill man stimulera banker till att utöka utlåningen till försvarsprojekt.
– Vi bör möjliggöra en mer målinriktad och effektiv försvarsfinansiering genom ett särskilt europeiskt instrument, sa von der Leyen till reportrar i Bryssel enligt Politico.
Hon pekade särskilt ut områden av strategiskt intresse såsom ett europeiskt integrerat luftförsvar, förmåga till djup- och precisionsangrepp, anskaffningen av drönare och obemannade luftfarkoster och missiler samt militära tillämpningar av artificiell intelligens.
Brådskande åtgärder
von der Leyen gav sina uttalanden dagen efter ett besök i Kiev för att uppmärksamma att det gått tre år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga invasionskrig.
Det försämrade säkerhetsläget har blottlagt bristerna i Europas försvarsförmåga och aktualiserat behovet av en gemensam strategi för att bemöta hotet från Ryssland.
President Donald Trumps antydningar om att USA kommer dra sig tillbaka från Europa trappar upp krisstämningen ytterligare.
EU:s stats- och regeringschefer har sammankallats till ett extrainsatt toppmöte den 6 mars för att diskutera det känsliga säkerhetspolitiska läget. Diskussionerna ligger som grund för en policyrapport om det europeiska försvarets framtid som kommissionen lägger fram den 19 mars.
Kommissionen vill bland annat hjälpa EU-länderna koordinera satsningar på vapensystem genom en särskild industriplan.
Försvarskommissionären Andrius Kubilius har betonat att bristerna i det europeiska försvaret är enorma jämfört med den ryska krigsekonomin och att det behövs kraftfulla åtgärder för att öka produktionen och anskaffningarna.
Finansieringen väcker frågor
Trots den breda enigheten om de försvarspolitiska behoven råder det delade meningar om hur de omfattande investeringarna ska finansieras.
Beräkningar visar att EU-länderna kommer behöva investera upp till 500 miljarder euro extra de kommande åren för att åtgärda bristerna i försvarsförmågan.
Bland de åtgärder som diskuteras finns ett särskilt finansieringsinstrument för försvarsinvesteringar samt lättnader i EU:s budgetregler för länder som använder pengarna för militär upprustning.
Det är emellertid öppet om det också behövs gemensam upplåning på EU-nivå för att finansiera försvarsinvesteringarna. Frågan är politiskt känslig i synnerhet för nordeuropeiska länder som oroar sig över skenande skuldsättning.
Enligt uppgifter till Svenska Yle råder det samtidigt en bred enighet om att de enorma behoven inte kan täckas med befintliga budgetmedel och att EU måste mobilisera ytterligare kapital för att möta de växande försvarsutgifterna.
Enligt Politico betonade von der Leyen att eventuella lättnader för länder som investerar i försvaret måste tillämpas på ett kontrollerat och villkorat sätt för att undvika en okontrollerad utgiftsökning i skuldsatta länder.
EU-kommissionen stöder enligt nyhetssajten också ett tyskt förslag om att begränsa undantaget till länder som spenderar minst två procent av sin bruttonationalprodukt på försvar. Det här har stött på patrull i länder som Italien och Spanien som ligger under gränsen för tillfället.
