När regeringen för tre år sedan utvidgade läroplikten till 18 år, slopades den gamla tionde klassen. I stället ordnar kommunerna en ny ettårig utbildning, Hux, för dem som saknar studieplats och behöver ett år till innan andra stadiet.
För två år sedan kunde vi rapportera om att det fanns problem på den förberedande utbildningen som Prakticum i Helsingfors erbjuder.
Vår uppföljning visar att problemen inte är över.
Undervisar grupper med över femtio studerande
Kritiken nu handlar främst om att undervisningsgrupperna är för stora, lärarna är för få och förväntas undervisa i ämnen de inte är utbildade till.
Religions- och psykologilärare Susanna Lönnqvist är en av dem som oroar sig över att svaga elever inte får det stöd de behöver, eftersom personalen inte räcker till.
En lärare har som mest haft 56 studerande på en lektion.
För så stora grupper finns inte tillräckligt stora rum. Det betyder att grupperna ofta jobbar i två rum med en dörr emellan eller i tre klassrum på två olika våningar.
Då springer lärarna från en våning till en annan.
– Där är min oro ganska stor. Hur kan man garantera både trygghet och säkerhet för studerandena om jag inte är där? säger Lönnqvist.
Hon har svårt att tänka sig att alla studerande har det bra i de stora grupperna. Många behöver lärare som ger en knuff i rätt riktning för att komma igång och kontinuerlig handledning i olika ämnen. De behöver bli sedda och hörda, men för Lönnqvist är det omöjligt att göra det i en grupp på 40–55 personer.
– Jag känner mig besviken på att jag inte får vara den pedagog som jag är utbildad till. Jag ser brister i mitt eget arbete hela tiden, säger hon och berättar att de ohållbara arbetsdagarna har lett till magont.
Vid Hux-utbildningen jobbar fyra lärare, en skolhandledare, en koordinator och en speciallärare som arbetar med elever en gång i veckan. Utöver det finns ämneslärare i till exempel gymnastik och tillgång till elevvård.
Lönnqvist undervisar förutom i religion och livsåskådning, också i matematik, fysik, kemi, finska och biologi vid Hux-linjen.
– Det är klart att min kompetens inte räcker till för alla ämnen, säger hon.
Elever som vill höja betyg trivs bra
Susanna Lönnqvist har påtalat problemen för ledningen, men inget har skett. Tvärtom är grupperna större än i fjol.
– Mycket som vi har gjort fel i fjol, upplever jag att vi upprepar i år.
Lönnqvist påpekar ändå att de flesta studerande som går Hux-utbildningen verkar trivas. De som vill höja sina betyg och som är motiverade, klarar ofta av det riktigt bra.
Det här bekräftar också några elever som går utbildningen.
Abdulaziiz, som inte vill uppge sitt efternamn och Muhammed Ayedh deltar i Hux-utbidlningen för att höja sina betyg och sedan gå vidare till gymnasiet. Båda trivs bra.
– Undervisningen är lättare här än i grundskolan. Vi fokuserar på viktiga saker och det känns jättebra, säger Ayedh.
Abdulaziiz tillägger att utbildningen ger honom en chans att tänka på vad han vill göra i framtiden.
Flera elever säger att de får hjälp under lektionerna, men det kan ta en stund eftersom grupperna är så stora. De poängterar att man måste vara motiverad och fokuserad för att klara sig.
Elias Lunabba är tveksammare till hur undervisningen fungerar.
– Allt är lite huller om buller. Det är mycket på gång och i slutet av läsåret har vi mer prov än vad vi hade i början, säger han.
Han är besviken på hur undervisningen är strukturerad och anser att det ibland kan vara svårt för honom att hänga med. Han säger att man måste arbeta självständigt för att klara sig.
Svårt att planera ett läsår på Hux
Alla lärare vid Hux-utbildningen delar inte Susanna Lönnqvists oro och kritik över hur utbildningen sköts. Lärare, rektorn och Hux-koordinatorn håller ändå med om att de stora grupperna är en utmaning.
– Hux-utbildningen är fortfarande under utveckling, men den blir bättre hela tiden, säger Laila Andersson, rektor och vd för Prakticum.
Hon anser att samarbetet med både yrkesutbildningen och gymnasierna blir bättre, men strukturen är utmanande och det finns utrymme för utveckling.
Sonja Andersson, som koordinerar Hux-utbildningen, säger att det är utmanande att planera undervisningen, eftersom behovet av utbildningen varierar under läsåret. Unga utan studieplats kan börja på Hux när som helst.
– Det betyder att vi konstant får nya studerande under året, säger Andersson.
Studerande kan också söka vidare till andra utbildningar mitt under läsåret, ifall deras färdigheter räcker till.
Rektorn: ”Ingen traditionell katederutbildning”
På den finska sidan går det att ha olika grupper med olika inriktningar. Enligt Laila Andersson är många olika grupper inte möjliga på den svenska sidan, eftersom det finns färre studerande.
Hur vettigt är det att en lärare springer från klassrum till klassrum för att grupperna är så stora?
– Det är inte vettigt att man måste springa av och an, men det är inte upplägget. Det handlar också om självstudier och att man kan gå framåt i den takt som man behöver, säger Andersson.
Hon understryker att Hux-utbildningen inte går ut på traditionell katederundervisning, utan handlar till hög grad om att de unga får självinsikt, och en studieteknik.
Parallellt med dem som vill höja sina betyg, finns andra undervisningsgrupper som är mindre. I de grupperna handlar undervisningen bland annat om hur man lever ett självständigt liv, fortsatta studier och yrken eller arbetslivsfärdigheter.
Hux-koordinator Sonja Andersson säger att det är utmanande med många studerande i samma rum, men samtidigt är det bra att i alla fall en del av dagen öva på att jobba i stora grupper.
Att en lärare får magont för att hon upplever att hon inte kan göra sitt jobb ordentligt beklagar Laila Andersson. Men hon menar att alla studerande ändå får tillräckligt stöd.
– Om hon upplever att studerandena inte får tillräckligt med hjälp, måste vi diskutera vad det är för stöd och hjälp hon ser att de behöver.
Läraren har tagit upp det här tidigare. Men det är till och med större grupper nu än vad det var i fjol.
– Om man tänker ha en traditionell katederundervisning, då är det en stor grupp. Men om man är studerande som själv jobbar på eget bevåg och jobbar självständigt emellanåt, då går läraren mer runt och handleder. Då är det en annan sak.
Inga klagomål från föräldrar eller studerande
Laila Andersson säger att det finns tillräckligt med personal för tillfället och att Prakticum klarar av att ta emot alla studerande från huvudstadsregionen som behöver ett extra år på Hux.
Det är inte heller realistiskt att anställa behöriga ämneslärare i alla ämnen.
– Eftersom det handlar om en handledande utbildning, kan även ämneslärare, klasslärare eller speciallärare vara duktiga som handledande lärare i ämnen de inte har ämnesbehörighet att undervisa i.
Varken studerande och vårdnadshavare har kontaktat Andersson med klagomål om utbildningen det senaste läsåret.
– De flesta studerande har det ändå ganska bra, för annars hade de hört av sig, säger Andersson.
