LONDON Söndagens toppmöte i London mellan europeiska ledare, Kanada och Turkiet gav en fingervisning om hur en eventuell fredsplan för Ukraina med tillhörande säkerhetsgarantier kan komma att se ut.
Professorn i europeisk politik vid King's College i London, Anand Menon, ser tecken på att de europeiska länderna nu är beredda att göra mer för sin egen säkerhet och för att hjälpa Ukraina.
– Men det finns fortfarande vissa meningsskiljaktigheter mellan medlemsstaterna, särskilt när det gäller i vilken utsträckning USA fortfarande kan betraktas som en pålitlig allierad, säger Menon till Svenska Yle.
Menon lyfter upp Italiens premiärminister Giorgia Meloni som varnade för splittring i väst och ledaren för de tyska kristdemokraterna Friedrich Merz som antydde att USA inte längre går att lita på och att de europeiska länderna nu måste klara sig själva.
– Jag är säker på att det kommer att uppstå fler skiljelinjer när EU håller sitt toppmöte senare den här veckan, särskilt kring hur den europeiska försvarssatsningen ska finansieras, säger Menon med hänvisning till Europeiska rådets möte i Bryssel på torsdag.
Storbritannien och Frankrike tar ledartröjan
Toppmötet kan också ses som en styrkedemonstration av Europas två kärnvapenmakter, Frankrike och Storbritannien, som tog på sig ansvaret för att tillsammans med Ukraina utarbeta en fredsplan som ska läggas fram för USA.
Det finns en utbredd oro över att USA och Ryssland sinsemellan beslutar om Ukrainas framtid om inte Europa förmår lägga fram ett alternativt förslag som är acceptabelt för president Donald Trump.
Storbritanniens och Frankrikes militära styrka och erfarenhet av att leda de egna trupperna i internationella operationer är en bidragande orsak till ländernas pådrivande roll i de pågående diskussionerna.
– På ett praktiskt plan är det logiskt att Frankrike och Storbritannien samarbetar. Huruvida de faktiskt kan enas om en gemensam strategi återstår att se, säger Anand Menon.
Han hänvisar uppgifter i franska medier om att det redan finns en fredsplan för Ukraina där ett eldupphör på en månad ingår. Uppgiften har emellertid förnekats av representanter för Storbritanniens premiärminister Keir Starmer.
– Just nu verkar Starmer hoppas kunna övertyga Trump om att USA bör fortsätta stödja Ukraina och delta i fredsbevarande operationer. Men den stora frågan är inte hur en vapenvila skulle övervakas, utan snarare om Europa är redo och villigt att kliva in och ersätta USA:s stöd om det skulle minska, säger Menon.
Storbritannien balanserar mellan Europa och USA
Storbritanniens nyckelroll i förhandlingarna förklaras för sin del av det historiska specialförhållandet mellan Storbritannien och USA, där Storbritannien sett sig som Förenta staternas främsta allierade i Europa.
Att försöka föra samma de amerikanska och europeiska perspektiven kan enligt Menon liknas vid att rida på två hästar samtidigt.
– Hittills har Starmer lyckats balansera den transatlantiska länken och samarbetet med europeiska partner relativt väl. Frågan är om han lyckas göra det framöver.
Den största utmaningen med att balansera europeiskt samarbete och den transatlantiska specialrelationen är enligt Menon att de amerikanska och europeiska perspektiven för tillfället spretar i olika riktningar.
– När det gäller Ukraina kan Donald Trumps hållning visa sig vara oförenlig med den majoritet av EU-länder som stöder Ukraina, vilket skulle sätta Storbritannien i en besvärlig position, säger Menon.
Kriget skapar nya koalitioner
Enligt Menon är det anmärkningsvärt att söndagens toppmöte ägde rum just i London på inbjudan av premiärminister Keir Starmer. Han menar att det finns en efterfrågan på nya och flexibla koalitioner av villiga länder vid sidan av etablerade organisationer som Nato eller EU.
– Länder som Ungern och i viss mån Slovakien står i princip på fel sida i konflikten vilket gör det svårt att enas i internationella organisationer där alla länder har en röst. Därför bör de europeiska länder som är eniga samordna sina insatser med risk för att vissa länder hamnar utanför, säger Menon.
Koalitionerna av villiga länder ska ändå inte ses som ett alternativ till EU som spelar en viktig roll i synnerhet då det kommer till finansieringen av försvarsprojekt.
Samtidigt saknar EU strukturer för användningen av militär makt. Därför är det enligt Menon möjligt att de länder som vill trygga Ukrainas säkerhet väljer att göra det inom ramen för Nato för att försäkra sig om USA:s fortsatta engagemang.
Nystart för relationen med EU?
Anand Menon framhåller att EU och Storbritannien, trots brexit, tidigt insåg vikten av ett nära samarbete för att samordna stödet till Ukraine – en linje som man hållit fast vid sedan dess. De senaste beskeden från USA har gjort samarbetet ännu mer angeläget.
– Läget i Ukraina och reaktionerna från USA kan föra samman Storbritannien och Europa i säkerhetsfrågor. Men jag är inte övertygad om att det leder till en återställning av de ekonomiska relationerna med EU, säger Menon.
Enligt honom är det betydligt svårare för EU att ge efter för Storbritannien i ekonomiska frågor. Storbritanniens önskan om att ingå nya bilaterala avtal med USA kan ytterligare försvåra ett närmare ekonomiskt samarbete med EU.
– Till exempel pågår just nu samtal med USA om ett särskilt handelsavtal kring artificiell intelligens där Storbritannien inte skulle följa EU:s regler utan istället samarbeta nära med amerikanerna. De här kan bidra till att sätta käppar i hjulen för en omstart med EU.
Professor Anand Menon hör till de främsta brittiska experterna på brexit. Han har analyserat det brittiska utträdet flitigt i egenskap av direktör för tankesmedjan UK in a Changing Europe. Så hur har EU-utträdet utfallit med tanke på förväntningarna bland brexitanhängarna?
– De flesta brexitanhängare skulle knappast själva påstå att utträdet uppnått sina mål. Det betyder dock inte att Storbritannien i framtiden inte skulle kunna utnyttja sin regulatoriska självständighet och utforma egna regler oberoende av EU, säger Menon.
