Reaktionerna lät inte vänta på sig efter att finansminister Riikka Purra meddelade att regeringen kommer att slopa den höjda skatten på sötsaker och choklad. Enligt vad Yle erfar har man till och med inom Finansministeriet varit överraskade över Purras utspel på X.
Skatten på sötsaker och choklad skulle enligt tidigare beslut höjas från 14 procent till 25,5 procent. Nu vill man inom regeringen ändå hålla fast vid den lägre momssatsen på 14 procent.
Vid Institutet för hälsa och välfärd THL hurrar man inte åt regeringens nya beslut. Ledande sakkunniga Heli Kuusipalo säger att sötsaksskatten var tänkt som en del av en större helhet.
– Vi ville förmedla att THL allra främst stöder medborgarnas hälsa och välmående genom att styra konsumtionen, säger hon.
Enligt Kuusipalo vet man att skatter inte är det enda knepet för att främja hälsan. Genom att förorda en sötsaksskatt ville THL starta på toppen av matpyramiden och arbeta sig neråt.
– Senare skulle vi förbereda en bredare hälsobeskattning, säger Kuusipalo.
Med andra ord vill THL att skatten på hälsosamma livsmedel ska sänkas medan de ohälsosamma ska få en högre skattesats.
Glädje på Fazer
Om inte Institutet för hälsa och välfärd hurrar så gör däremot Fazer det. De meddelade genast i dag att man kommer att gå vidare med planerna på en ny fabrik i Lahtis.
– Investeringen har legat på is under den här osäkra tiden, säger Fazers koncernchef Christoph Vitzthum.
En ny chokladfabrik behövs för att företaget ska nå sina strategiska mål. Den nuvarande chokladfabrikens tekniska livslängd börjar närma sig sitt slut.
Vitzthum sticker inte under stol med att nyheten om att godisskatten dras tillbaka var trevlig och bra för Fazer. Han säger ändå att det inte var oväntat.
– Vi har väntat och trott på att regeringen kommer att inse att den här momsförhöjningen inte var möjlig, säger Vitzthum.
Enligt koncernchefen skulle momshöjningen ha stridit mot momslagstiftningen på EU-nivå. Han säger också att den skulle ha varit allvarligt diskriminerande.
– Jag tror det finns väldigt många glada människor inom livsmedelsindustrin idag, säger Vitzthum.
Han menar att en momshöjning skapar oro inom andra livsmedelskategorier. Om en drabbas kan snart nästa vara i tur.
Men den som trodde att godiset nu blir billigare går bet. Höjningen av priset skulle ha skett i sommar, men den blir alltså inte av. Det betyder att priset hålls på liknande nivå.
Chokladen kan däremot bli dyrare, men det beror på det allt högre världsmarknadspriset på kakao.
Hälsoskatter svåra att få igenom
Finansminister Riikka Purra säger att de 83 miljoner euro som man räknat med att sötsaksskatten skulle inbringa ska fås in på andra sätt.
– Det betyder att vi höjer skatten på viner. För tillfället har vi inga närmare detaljer eller summor, säger Purra.
Hon säger att det som i slutändan fällde höjningen av momsen på sötsaker och choklad inte bara var de kritiska remissvar som kommit in. Det fanns också en osäkerhet kring det juridiska i förhållande till EU-lagstiftning. Det kunde ha lett till långa förhandlingar.
– Det såg mer och mer osannolikt ut att vi skulle ha fått det vidare på önskat vis, säger Purra.
Hon säger att många skatter som skulle främja finländarnas hälsa är väldigt svåra att få igenom, men att det finns många förslag från både organisationer och oppositionen på vad som i stället kunde beskattas för att höja tillväxten.
Vid Institutet för hälsa och välfärd säger Heli Kuusipalo att en hälsobeskattning är ett stort pussel där hela matkedjan borde förändras.
– Från produktion till det som till slut hamnar på våra tallrikar, säger Kuusipalo.
Hon säger att det vore på sin plats att i allt högre grad stödja en sådan förändring.
Juridiska svårigheter med godisskatten
Undervisningsminister Anders Adlercreutz håller med Purra, och säger att det fanns uppenbara EU-rättsliga problem med att höja sötsaksmomsen.
– Jag ser det klokt att backa, säger han.
En höjd godisskatt skulle också påverka finländarnas hälsa.
Visar det att vi inte kan styra konsumtionen i en hälsosammare riktning?
– Visst kan man styra människors konsumtion i rätt riktning, det har vi provat länge med bland annat tobaks- och alkoholskatter. Men när gränsen mellan vad som är godis och vad som är kex, vad som är livsmedel och vad som inte är det, är ganska vag skapar det lätt jobbiga situationer, säger Adlercreutz.
Han säger att man inom regeringen är överens om de förändrande skatterna.
Heli Kuusipalo säger att det är dags att kavla upp ärmarna för att få till stånd en förändring.
– Vi borde agera snabbt och samarbeta mellan alla aktörer inom området och jobba vidare med beskattning som främjar vår hälsa. Vi behöver hitta de medel som på allvar kan trygga människors rätt till hälsa och välmående, säger Kuusipalo.
Hur orolig är du för finländarnas hälsa?
– Jag är orolig, också för att vi inte har en gemensam syn på hur hälsa och välmående påverkar hållbarhet, hur kvalitativ näring vi får och varifrån maten kommer, säger Kuusipalo.
Hon betonar att hela diskussionen kring hälsofrämjande skatter är en fråga om livsmedelstrygghet.
Inga skattelättnader på el
Regeringen kommer också att avskaffa skattelättnader för elanvändning i gruvor och datacenter. Riikka Purra säger att förutsättningarna för att få olika datacenter till Finland fortsättningsvis kommer att vara utmärka. Tidigare har man tänkt att skattelättnaderna skulle locka olika aktörer till Finland.
– Vi har så väl klimatet och stamnätet, och andra faktorer som till exempel utrymme, i det här landet, säger hon.
Hon menar att vi fortfarande kommer att vara mer lockande än exempelvis Sverige.
De förnyade skatterna väntas träda i kraft i början av 2026.
