Ryssland fortsätter att jubla över de tvära kasten i USA:s utrikespolitik.
Uppgifterna om att president Donald Trump pausar allt amerikanskt stöd till Ukraina tas emot med öppna armar.
– Om USA stoppar dessa leveranser kommer det vara det bästa bidraget till fred, säger president Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov.
– Ett pausat amerikanskt stöd skulle kunna få Ukraina att gå med på ett fredsavtal.
Förra veckan konstaterade Peskov att den amerikanska synen nu ”till stor del sammanfaller” med Rysslands syn på geopolitik. Och i takt med att USA:s allt mer Rysslandsvänliga politik höjer också Moskva sina insatser.
Idag betonade Kreml att sanktionerna mot landet måste hävas innan en normalisering mellan USA och Ryssland kan bli aktuell.
Nyhetsbyråer har tidigare rapporterat att USA håller på att utarbeta en plan där man vill lätta på sanktionerna i utbyte mot ett bättre samarbete.
– Vår inställning till sanktioner är välkänd, vi anser att de är olagliga, sa Peskov.
Rapporteringen i de ryska medierna om de senaste dagarnas utveckling är intensiv.
Ett flertal stora teman upprepas. Här kan du läsa om de viktigaste.
Dramatisk förändring i maktbalansen
USA och Ryssland framställs allt oftare som de två huvudaktörer som ensamma ska avgöra de stora frågorna medan EU är så pass svagt att man inte längre behöver räkna med det.
President Trump positioneras nu som en neutral aktör i konflikten, och inte som ”Ukrainas största krigssponsor”. En term som ofta användes under Joe Bidens period.
En av landets mest inflytelserika utrikespolitiska experter, Fjodor Lukjanov, skriver om den nya synen på USA:s president efter ordkriget i Vita huset i fredags.
”Oavsett om det var avsiktligt eller inte, tvingade Volodymyr Zelenskyj den amerikanska ledningen att tydligt och offentligt formulera sin ståndpunkt: USA är en medlare, landet tar inte sida och försöker bara stoppa kriget. Detta är en skarp avvikelse från den tidigare linjen om att USA leder en koalition som motsätter sig Ryssland och försvarar Ukraina”.
Lukjanov menar att klyftan mellan USA och Europa erbjuder en möjlighet för Ryssland – men också en fälla.
”Moskva befinner sig ideologiskt närmare Trumps Amerika än det liberala EU. Men att liera sig för nära Trump medför risker. Moskva måste vara noga med att inte bli en spelbricka i Washingtons interna strider. Moskva får heller inte stöta sig med de länder i det globala syd som har förstärkt Rysslands roll de senaste åren”, skriver han.
Förloraren Zelenskyj
De ryska medierna fortsätter den verbala misshandeln av Ukrainas president som inleddes i Vita huset i fredags.
Det finns en genomgående negativ beskrivning av Zelenskyj i alla artiklar. Man kallar hans gräl i Washington för ”ett ödesdigert misstag” som är början på slutet för hans ledarskap.
Ett av huvudmålen med Putins anfallskrig är att störta Zelenskyj och ersätta honom med en mer Rysslandsvänlig ledare. Därför fortsätter också den hårda retoriken.
– Zelenskyj saknar förmågan att anpassa sig till nya realiteter och han vill inte ha fred, påstod Peskov sin vana trogen.
– USA vill lösa konflikten så snabbt som möjligt, men detta hindras av både Kiev och europeiska länder.
Splittring i västvärlden
Många artiklar menar att EU marginaliseras eftersom unionen saknar resurser att ersätta USA.
I Ryssland finns det en stor skadeglädje över ”splittringen” bland medlemsländerna. Man talar om ”ett korthus som kraschar” och kallar europeiska länder för krigshetsare som hindrar freden. Samtidigt glädjer man sig över att den ”anti-ryska koalitionen har försvagats”.
Utrikesminister Sergej Lavrov hyllade Trumps ”pragmatiska sunda förnuft” och hans vilja att avsluta kriget i Ukraina. Samtidigt anklagade han Europa för att ”uppvigla” Ukraina till att förlänga kriget.
Rysslands strategiska position
Många ryska experter gör gällande att Moskva nu bör bida sin tid och inte dra några förhastade slutsatser.
Andra anser att Ryssland måste utnyttja det nya läget på kort sikt och tvinga fram snabba förhandlingar så att en fred kan uppnås på ryska villkor. En viss debatt pågår mellan de så kallade miitärbloggarna som vill se en militär offensiv nu när USA pausar stödet till den ukrainska armén.
Överlag ser man situationen som fördelaktig, oberoende om det blir förhandlingar eller ett fortsatt krig.
Samtidigt finns det en oro för att Trump inte förstår de ryska kraven. Moskva betonar ständigt att man inte vill ha en bräcklig vapenvila, utan en varaktig fred som korrigerar ”grundorsakerna” till kriget. I praktiken kräver Putin Ukrainas kapitulation.
Rysslandsexperten Tatjana Stanovaja skriver att det finns en baktanke med att Moskva aktivt investerar i ett samarbete med USA som kan ge ömsesidiga ekonomiska fördelar.
”Om detta tillvägagångssätt fungerar blir det också lättare för Kreml att lösa ”problemet Ukraina” på sina egna villkor och utan USA:s aktiva deltagande.”
Framtida scenarier
Många ryska bedömare uttrycker en förhoppning om att förhandlingarna mellan Ryssland och USA nu både försnabbas och intensifieras. Ett personligt möte mellan Trump och Putin står högt på önskelistan.
Tidningar konstaterar att Ryssland vill bygga broar till Trump genom att fokusera på gemensamma intressen, som ekonomi. Redan tidigare har Putin föreslagit egna avtal om jordartsmetaller och aluminium.
Ryssland har också ett stort intresse av att hindra USA att underteckna avtalet om jordartsmetaller med Ukraina. Moskva bedömer att ett avtal skulle engagera USA för mycket i Ukrainas ekonomi och suveränitet.
