Nu pågår vårens ansökningar till Novia, och rektor Örjan Andersson beskriver yrkeshögskolans ekonomi som stabil. Han säger att intresset för att studera vid Novia ökar samt att yrkeshögskolan har de muskler som krävs för att utöka verksamheten.
– Ja, jag skulle säga att vi har kapacitet att växa. Vi har resurser och vi har en stabil ekonomi.
– Vi har en finansiering som bygger på att vi ska åstadkomma resultat. Resultaten mäts bland annat i form av avlagda examina, forsknings- och utvecklingsverksamhet, sysselsatta utexaminerade och hur nöjda våra studerande är. Det gäller alltså att prestera på många mätare och samtidigt ha bra kostnadskontroll.
ÅA:s ekonomiska kräftgång påverkar inte Novia
Majoritetsägaren i Novia är Åbo Akademi, ÅA, med sina 75 procent. Resten ägs av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur samt Utbildningsstiftelsen Sydväst.
Andersson beskriver samarbetet med ÅA som gott och som en välfungerande symbios med tanke på utbildningshelheterna. Men universitetets ekonomi påverkar inte yrkeshögskolans.
– Med tanke på vår ekonomi ser jag inget som skulle oroa oss, säger Andersson.
– Naturligtvis hoppas vi att Åbo Akademi klarar sin ekonomi och får den i balans, men vi påverkas inte av universitetets ekonomi, det är vattentäta skott mellan oss.
Så ÅA kan inte till exempel göra sig av med en del av sitt ägande i Novia för att spara pengar?
– Nej, de kan ju inte spara pengar på det viset för vi kostar ju ingenting för dem, de är bara ägare. De sätter ju inte in några pengar till oss och de får inte heller ut några pengar. Det är det jag menar med vattentäta skott.
– I vanliga företag är vinstutdelning egentligen det enda sättet som ägare kan få ut någonting ur sina företag. Men yrkeshögskolebolag är annorlunda på det sättet att det inte är tillåtet att betala utdelning till ägarna. Så det finns inget sätt att flytta resurser från yrkeshögskolan.
Växer så det knakar
Novia har 5 100 examensstuderande. För bara fem år sedan var motsvarande siffra 4 000. De senaste åren har yrkeshögskolan antagit drygt 1 400 nya studerande per år.
Vad beror den här tillväxten på?
– Vi har allt fler som inlett studier på våra svenskspråkiga utbildningar, men framför allt har vi fått fler internationella studerande. I dag är 16 procent av våra studerande utländska studerande och den här andelen kommer nog att fortsätta att stiga.
Varför vill ni ha många utländska studerande och betyder det att ni har fler engelskspråkiga kurser?
– Ja, det betyder att vi har mer på engelska, och det finns egentligen två orsaker till att vi vill ha fler utländska studerande: vi vill tillsammans med andra högskolor växa i enlighet med de målsättningar som Undervisnings- och kulturministeriet har ställt upp, och så har vi också ett uttalat och växande rekryteringsbehov i arbetslivet.
– Arbetskraftsbristen måste på något sätt tillgodoses i vårt land. Enligt oss är ett av de bästa sätten att göra det att rekrytera utländska studerande. Under de år de får sin utbildning har vi möjlighet att stödja dem till att växa in i vårt samhälle och vår kultur, och via det småningom in i vårt arbetsliv. Där ser vi att vi kan bidra till samhällsutvecklingen.
Kommunikationsledning ny utbildningslinje i höst
I höst satsar Novia på en ny utbildningslinje i Åbo som man kallar kommunikationsledning. Utbildningsledare Reija Anckar, som har varit med och utvecklat studielinjen, tror att kunskap om ledarskap inom kommunikation behövs i Svenskfinland.
– Det här är en högre högskoleexamen och det finns inte något liknande på svenska i hela Finland, så den är unik och en bra chans att avancera inom kommunikation, säger Anckar.
– I företag finns det ju ofta kommunikationsavdelningar som också kan ha något med marknadsföring eller försäljning att göra. De sköter intern information, extern information, mediekontakter, digitala medier och allt möjligt. Det är alltid någon som ska leda det där arbetet. Därför undervisar vi i kommunikationsledning.
– Vi vill att utbildningen ska vara arbetslivsnära, så för att vara behörig att söka ska man ha varit åtminstone två år i yrkeslivet och ha relevant arbetserfarenhet. Vid sidan om kvällsstudierna kan de studerande jobba på sitt jobb och utveckla kommunikationen där, konstaterar Anckar.
Vilka tankar väcker det att yrkeshögskolan går starkt medan universitetet tampas med ekonomiska problem? Skriv gärna i kommentarsfältet.
