När Melissa Jauhiainen, 18, och Saana Aro, 17, för ungefär två år sedan gick ut grundskolan kände de sig pressade att välja en utbildning.
Jauhiainen hade ingen aning om vad hon ville studera.
– Det var nog lite press. Och när man dessutom såg andra omkring sig som visste vad de ville göra med sina liv. Vad skulle jag göra när jag inte visste vad jag ville?
Jauhiainen fick sedan rådet från skolan att söka till Hux-utbildningen vid Axxell i Karis, som är en förberedande utbildning för dem som senare ska ta en examen.
– Jag tänkte då att jag i stället skulle vilja jobba ett år innan jag studerar vidare. För jag hade nog ändå tänkt att jag skulle studera vidare.
Det kunde ha gynnat vissa elever att jobba ett år efter att de gått ut grundskolan
Åsa Sjöberg-Backman, lärare på Hux-utbildningen på Axxell
Hon kom in på Hux och tycker nu i efterhand att det var en bra lösning för henne, eftersom hon sedan hittade den utbildning hon ville gå.
Nu trivs hon väldigt bra på frisörutbildningen vid yrkesutbildaren Axxell i Karis där hon studerar tillsammans med Saana Aro.
– Jag får göra de saker jag tycker om, och att få göra det man tycker om i skolan känns jättebra, säger hon.
Saana Aro valde att börja studera till kosmetolog efter grundskolan, men det krävde att hon flyttade hemifrån eftersom utbildningen inte fanns på hemorten.
Hon trivdes bra med kosmetologstudierna, men avståndet hem var för långt.
– Det var nog min grej att studera till kosmetolog, men jag ville komma hem tillbaka för jag tyckte att utbildningen var för långt bort hemifrån, säger Aro.
När hon flyttat hem tillbaka började hon också på Hux. Där lärde hon känna Melissa Jauhiainen som delade hennes intresse för att bli frisör.
– Det har varit jätteroligt att studera till frisör, för det är just sådant här med skönhet som jag tycker om. Det är min grej, säger Aro.
På Hux-utbildningen får alla vara sig själva
Axxell ordnar Hux-utbildning i Karis och i Pargas. Den startade för tre år sedan i samband med att läroplikten utvidgades.
Hux-utbildningen i Karis har egentligen åtta platser men förra hösten antogs ändå 15 studerande. Trots det blev några sökande utan studieplats.
Ina Hildeen och Åsa Sjöberg-Backman är lärare för Hux-utbildningen. Sjöberg-Backman har undervisat sedan Hux-utbildningen startade medan Hildeen började förra hösten.
– Vi har elever som behöver ett år till att fundera på vilken linje de vill studera på, och så har vi dem som har inlärningsutmaningar. Vi har också elever som har psykisk ohälsa och dem med olika diagnoser som gör det svårare att studera, säger Sjöberg-Backman om studiegruppen.
Det är en blandad grupp elever på utbildningen. Överlag är det ändå en bra gemenskap och alla känner att de kan vara sig själva.
– Vissa dagar fungerar det inte alls och då har vi tur att vi är flera vuxna här, men de flesta dagar fungerar det bra, säger Hildeen.
Målet med Hux-utbildningen är att alla elever efter studieåret ska söka till antingen gymnasiet eller en yrkesutbildning. Det här sker oftast. Men för en del studerande kan de egna utmaningarna göra att någon annan lösning passar dem bättre.
– Om det gäller hälsoskäl kan det hända att eleverna inte fortsätter på utbildningen. Då meddelar man kommunen som tar över och ser vad som är bäst för den ungdomen, säger Sjöberg-Backman.
För en del elever kan det vara bra att få landa i ett mellanår och hitta sig själva
Studiehandledare Maria Lindberg
Kommunen kan då erbjuda ungdomen någon annan utbildning, möjligheten att gå till en ungdomsverkstad eller så kan det bli frågan om sjukskrivning. I vissa fall kan ungdomen återvända till Hux-utbildningen så länge det sker under samma läsår.
Ungdomar med svårigheter i skolan känner mer oro inför framtiden
Sjöberg-Backman berättar att det kommit en del ungdomar till Hux som hellre hade velat jobba efter grundskolan. Då har de försökt kompromissa så att ungdomen i stället fått göra så mycket praktik som möjligt.
Sjöberg-Backman tror att det kunde ha gynnat vissa elever att jobba ett år efter att de gått ut grundskolan.
– Jag vet också att vi haft studerande som fyllt 18 och sedan tagit sitt mellanår som de velat ha redan efter nian, säger hon.
Hildeen säger att de fokuserar på att berätta för eleverna att det är viktigt att de har en grundutbildning, även om de sedan skulle börja jobba i en helt annan bransch.
– Det är viktigt att de visar sig själva och arbetslivet att de klarar av att utbilda sig, säger Hildeen.
En del ungdomar som kommit till Hux-utbildningen har uttryckt att de känt sig pressade att välja en utbildning efter grundskolan. De har kanske inte vetat vad de vill studera eller så har de haft inlärningssvårigheter som gjort det svårt för dem att gå i skolan.
Det skulle nu vara dags att göra en utvärdering av hur det gått efter att läroplikten utvidgades
Fredrika Åkerö, chef för ungdomstjänster vid Raseborgs stad
Det har också funnits funderingar kring var de ska passa in, samtidigt som de vetat att de måste söka någonstans. En del av de här ungdomarna har känt oro inför framtiden.
– Hur ska jag klara av att flytta hemifrån? Hur ska jag klara av hela veckor i skolan? Speciellt de som har svårigheter funderar nog mycket, säger Sjöberg-Backman.
Dags att utvärdera konsekvenserna
Fredrika Åkerö, chef för ungdomstjänster vid Raseborgs stad, säger att det nu skulle vara dags att göra en utvärdering av hur det gått efter att läroplikten utvidgades.
– Det låter så enkelt och i teorin smart att alla ska fortsätta automatiskt från grundskolan till andra stadiet, säger Åkerö.
Men inom Raseborgs stads ungdomstjänster har de fått höra att det inte alls varit så enkelt, speciellt inte för de ungdomar som redan haft svårigheter i grundskolan.
Övergången till andra stadiets utbildning har till exempel betytt att ungdomar behövt byta skola och eventuellt flytta hemifrån ifall det inte funnits en lämplig utbildning på hemorten.
Åkerö säger att man borde fundera mer på hur man kunde stödja ungdomarna och vilka tjänster de behöver.
– Till exempel, var finns den utbildning du är intresserad av? Ska du flytta hemifrån när du är sexton? Är det en möjlighet?
Inom Raseborgs ungdomstjänster arbetar de med uppsökande ungdomsarbete, vilket innebär att antingen ungdomen själv, eller någon annan, kan kontakta dem ifall ungdomen har behov av stöd.
Raseborgs stad ansvarar också för Navigatorn som är en plats i Karis dit personer mellan 16 och 29 år kan komma för att få hjälp och vägledning i sitt studieval.
Svårare att ha kontakt med kuratorer efter vårdreformen
Ganska nära inpå att läroplikten utvidgades trädde den nya hälsovårdsreformen i kraft 2023.
Fredrika Åkerö berättar att i samband med det övergick kuratorerna och psykologerna till välfärdsområdet och det blev byråkratiskt svårare att få kontakt med dem.
En annan sak som skedde i samband med vårdreformen var att ungdomsverkstaden i Raseborg, som då fanns till för 16–29-åringar, flyttades över till välfärdsområdet. När välfärdsområdet tog över ungdomsverkstaden blev den i stället en tjänst för 18–29-åringar.
De läropliktiga 16- och 17-åringarna kunde efter det inte längre använda sig av ungdomsverkstaden, något Raseborgs stad nu försöker korrigera.
Fler psykologtjänster behövs
Behovet av fler psykologtjänster för läropliktiga ungdomar är också stort. Det är något som brukar komma på tal när Åkerö träffar andra professionella som jobbar med ungdomar i Västnyland.
Till Navigatorn i Karis finns det också ett behov av att få en psykiatrisk sjukskötare. Åkerö säger att det är något de förhandlar om med välfärdsområdet eftersom tjänsten måste komma därifrån.
Med hjälp av en psykiatrisk sjukskötare kunde de hjälpa fler ungdomar att studera vidare.
– För människan är en helhet. Om du inte är i form så kan du inte studera, säger Åkerö.
Fler unga söker till folkhögskolor
Maria Lindberg, studiehandledare vid Ekenäs högstadieskola, berättar att hon sett en ökning av antalet ungdomar som sökt till folkhögskolor efter att läroplikten utvidgats.
Studier vid en folkhögskola kan för vissa av dem ses som ett mellanår.
– För en del elever kan det vara bra att få landa i ett mellanår och hitta sig själva och jobba med studiefärdigheter och studieteknik, och i lugn och ro få fundera på följande steg, säger hon.
Men Lindberg har inte märkt av att det i Ekenäs högstadieskola skulle finnas elever som inte vill studera vidare över huvud taget.
– Här i Ekenäs har nog våra elever varit väldigt måna om att söka vidare, också innan läroplikten utvidgades.
