BRYSSEL EU:s stats- och regeringschefer välkomnar planerna på att stärka det europeiska försvaret under de kommande åren. Frågan diskuterades vid ett extrainsatt krismöte i Bryssel under torsdagen.
I sina slutsatser konstaterar Europeiska rådet bland annat att man kommer att stärka sin försvarsberedskap, minska på strategiska beroenden, åtgärda kapacitetsbrister och att stärka den försvarsteknologiska basen för att producera utrustning i den takt som krävs.
Stats- och regeringscheferna betonar behovet av att väsentligt öka försvarsutgifterna inom unionen.
För att möjliggöra det här vill man bland annat lätta på de nationella budget- och skuldreglerna om pengarna går till försvaret. Toppmötet uppmanar kommissionen att föreslå ytterligare finansieringskällor på EU-nivå för att sporra länder att investera mer i försvaret.
– Om det har funnits en del avvikande röster när det gäller Ukraina, vilket är känt, så råder det inga meningsskiljaktigheter om att Europa bör stärka sitt eget försvar. Det är en bra utgångspunkt, sa statsminister Petteri Orpo vid en presskonferens efter toppmötet.
Nytt finansieringsinstrument fick grönt ljus
EU-ledarna noterar också kommissionens avsikter om att inrätta ett nytt finansieringsinstrument på 150 miljarder euro för att tillhandahålla lån för försvarsinvesteringar.
Toppmötet uppmanar EU:s ministerråd att behandla förslaget i brådskande ordning. Andra åtgärder som föreslås är en utvidgning av Europeiska investeringsbankens utlåningspraxis genom att öka den tillgängliga finansieringen inom säkerhet och försvar samt mobiliseringen av mer privat kapital.
Ledarna uppmanar de medlemsstater som är Natomedlemmar att samordna sig inför försvarsalliansens toppmöte i juni. Toppmötet betonar också vikten av att samarbeta med likasinnade partner utanför EU.
– Vi är fast beslutna att investera mer, investera bättre och investera snabbare tillsammans. Från Paris till London och Bryssel har vi visat att vi är villiga och kapabla att intensifiera våra gemensamma insatser och samordna effektivt, sa EU-kommissionens ordförande efter mötet.
Ungern nobbade slutsatser om Ukraina
26 av 27 EU-ledare uttrycker också sitt stöd för fortsatt militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Man betonar att eventuella fredsförhandlingar måste involvera Ukraina och Europa och att ett eventuellt fredsavtal måste backas upp av robusta säkerhetsgarantier.
Det gick inte att nå enhällighet i frågan, då Ungern motsatte sig Ukrainastödet. Istället vill landet öppna för direkta förhandlingar med Moskva.
I slutsatserna konstateras att EU fortsätter att öka trycket på Ryssland till exempel i form av nya sanktioner och genom att stärka genomförandet av befintliga åtgärder i syfte att försvaga Rysslands förmåga att fortsätta sitt anfallskrig.
Det konstateras att ”ett Ukraina som effektivt kan försvara sig är en integrerad del av alla framtida säkerhetsgarantier” och att EU därför förbinder sig vid att ”bidra till utbildning och utrustning av Ukrainas väpnade styrkor och att intensifiera arbetet för att ytterligare stödja och utveckla Ukrainas försvarsindustri”.
Orpo: Starkt stöd till president Zelenskyj
Toppmötet uppmanar EU-kommissionen att omedelbart vidta alla nödvändiga åtgärder för att tidigarelägga utbetalningar ur befintliga stödinstrument för Ukraina.
Utöver de medel som redan avsatts för Ukraina för i år, välkomnar rådet medlemsstaternas beredskap att omedelbart intensifiera insatserna för att möta Ukrainas akuta militära och försvarsbehov, särskilt leveransen av luftvärnssystem, ammunition och missiler, samt nödvändig utbildning och utrustning för ukrainska brigader.
President Volodymyr Zelenskyj deltog själv i en lunch med EU-ledarna i samband med toppmötet. Enligt statsminister Orpo fick Zelenskyj ett starkt stöd av de övriga EU-ledarna.
– Jag tror att redan närvaron och upplevelsen av det stödet var en stor sak för honom i sig, baserat på de senast tidernas händelser.
Kl. 00:54: Artikeln har kompletterats med kommentarer av Ursula von der Leyen och Petteri Orpo.
