Skruven. Den anspråkslösa, gängade lilla metallbiten som bokstavligen håller världen samman.
Föreställ dig om varje skruv och bult plötsligt försvann. Bilar, apparater, byggnader, ja, hela den moderna infrastrukturen skulle bokstavligen falla i bitar. Dessutom är propellrar i grunden skruvar, vilket innebär att båtar, flygplan, turbiner och kraftverk skulle sluta fungera.
Utan skruven hade vi inte heller haft tryckpressen, en av historiens mest omvälvande uppfinningar.
Men hur började allt? Hur kom skruven till, och hur har den format världen?
De första skruvarna
De allra första skruvarna var varken av metall eller användes för att fästa saker. De var träskruvar och tjänade i stället som pumpar för att lyfta vatten. Den så kallade Arkimedesskruven användes redan i det forntida Mesopotamien och Egypten för bevattningssystem, möjligen även i Babylons hängande trädgårdar.
Arkimedes uppfann alltså knappast skruven som bär hans namn, idén är klart äldre än han, men Arkimedes beskrev och populariserade den, och förbättrade dess konstruktion.
I dag används Arkimedesskruvar fortfarande i allsköns maskiner, från snöslungor och skördetröskor till vattenpumpar. Och de första propellrarna var i princip Arkimedesskruvar monterade på fartygets akter.
Skruvpressen revolutionerar vin och olivolja
Under antiken var vin och olivolja två av Medelhavsområdets viktigaste handelsvaror.
De tidigaste metoderna för att pressa druvor och oliver var fysiskt ansträngande och ineffektiva. Vindruvorna mosades genom att trampa på dem och oliverna krossades i stenmortlar.
Romarna förbättrade det här genom att införa skruvpressar, där en gängad skruv drev ner en hävarm som tryckte en pressplatta över frukten och pressade ut saften.
Tekniken spreds sedan under medeltiden och förbättrades ytterligare i klostren. Bland annat slopades hävarmen och skruven pressade nu direkt ned på druvorna.
Vinpressen blev senare inspirationen till en av de viktigaste uppfinningarna i historien: tryckpressen. Mer om den strax.
Skruven i krig och maskiner
Arkimedes får ofta äran för en annan av antikens snilleblixtar, snäckväxeln, en mekanism där en gängad skruv driver ett kugghjul – kraften byter riktning med 90 grader.
Snäckväxeln, som likt Arkimedes skruv sannolikt är äldre än Arkimedes, ger stor utväxling och kan lyfta tunga laster med liten ansträngning.
Arkimedes tros ha använt tekniken i en kranliknande anordning kallad ”sjöfästing”, som han använde för att välta romerska skepp under belägringen av Syrakusa.
Under medeltiden började metallskruvar användas som fästelement, för att sammanfoga rustningar, troligtvis med start i det dåtida Tyskland. De tidigaste skruvarna var handgjorda och varierade i storlek – det var först under industrialiseringen som skruven standardiserades.
Henry Maudslay, en engelsk ingenjör verksam i slutet av 1700-talet, utvecklade en svarv för att skära exakta och identiska gängor, vilket gjorde skruvar massproducerbara.
Den mest inflytelserika skruven av alla
Johannes Gutenbergs tryckpress från 1440-talet byggde på samma skruvprincip som vinpressarna. Skruven omvandlade en roterande, horisontell rörelse till en kraftfull, nedåtriktad linjär kraft, vilket gjorde det möjligt att massproducera tryckt text.
De flyttbara, återanvändbara typerna var visserligen nyckeln till uppfinningen, men utan skruven, som lät tryckaren utöva en kraft på fem kilo per kvadratcentimeter mot pappret, hade tryckresultatet inte blivit användbart.
Hastigheten var också i nyckelroll här. Tidigare kunde det ta en munk ett år att kopiera en bok för hand. Med Gutenbergs tryckpress kunde samma bok tryckas i hundratals exemplar på några dagar.
Tryckpressen revolutionerade spridningen av kunskap, drev fram reformationen, upplysningstiden och den vetenskapliga revolutionen. Den gjorde lärdom mer tillgänglig och lade grunden för den moderna världen – och bäddade för en och annan bokstavlig revolution, inklusive den franska.
Skruven i modern tid
Under 1900-talet revolutionerade Henry F. Phillips skruvteknologin genom att introducera den självcentrerande Phillipsskruven. Den minskade risken för att skruvmejseln skulle slinta och gjorde montering snabbare, vilket var avgörande för bil- och flygindustrin.
I dag har Torxskruven med sitt sexkantiga stjärnmönster och högre tolerans för vridmoment gradvis ersatt Phillipsskruven.
Skruven har också haft en mörk historia, som i medeltidens tortyrinstrument, exempelvis tumskruvarna. Men dess verkliga betydelse ligger i hur den förenar – bokstavligen håller den samman – och förbättrar vår värld.
Från bevattningssystem och vinpressar till tryckpressar och rymdfarkoster – utan skruven hade vi inte haft någon industriell revolution, inget internet, inga skyskrapor.
Så nästa gång du drar åt en skruv, tänk på vilken roll den lilla spiralen har spelat i historien. Och är du osäker på vilket håll du ska dra mejseln för att spänna eller lossna skruven, kom ihåg den amerikanska minnesregeln: ”righty tighty, lefty loosey” (höger spänner, vänster öppnar).
