Inget mer prat om Mexikanska golfen, hatprat, transpersoner, rasism eller diversitet. Så ser det ut när New York Times publicerar en lista på förbjudna ord inom Donald Trumps administration.
Listan är lång. Det finns många ord som har med mänskliga rättigheter samt sexuella- och könsminoriteter att göra. Det finns också ord som har att göra med funktionsnedsättningar och klimatförändringen.
Enligt NYT handlar den förbjudna listan både om ord som inte ska användas inom administrationen och sådana som flaggas för kontroll. Det kan också handla om ord och uttryck som förbjuds i skolor.
Många menar att jämställdheten och de mänskliga rättigheterna tar ett kliv bakåt i USA. Men finns det en risk för att tillbakagången också kommer att synas på andra håll i västvärlden, till exempel hos oss i Finland?
Oroväckande, säger Människorättsförbundet
Vid Människorättsförbundet säger den nytillträdda generalsekreteraren Robert Salin att han absolut ser risker med Trumps politik.
Trots att situationen för mänskliga rättigheter är klart bättre i Finland jämfört med många andra ställen, oroar han sig för hur de globala trenderna utvecklas.
– Det finns många oroväckande trender som vi måste vara på vår vakt med. Vi måste försöka upprätthålla situationen och uppskatta de värderingar vi har, till exempel när det handlar om jämställdhet. Vi får faktiskt kämpa för att upprätthålla dem, säger Salin.
Han nämner tre trender som är särskilt oroande för tillfället. Den första är lagenligheten av Trumps beslut.
– Det är normalt att en ny administration kommer med förändringar, det hör till demokratin. Men hur dessa förändringar körs igenom är oroväckande, säger Salin.
I demokratiska västländer har vi inte tidigare sett att människor som tänker annorlunda och har som jobb att granska lagenlighet fått sparken, menar han.
Det andra hotet han ser är den alltmer utspridda anti-genderrörelsen.
– Kvinnofientlig politik och diskriminerande retorik har blivit allt mer vardag, också i Finland, säger han.
En trend som Salin också ser är sämre förutsättningar för tredje sektorns aktörer. I Finland har tredje sektorn redan drabbats av nedskärningar och han säger att detsamma gäller människorättsaktivister.
– Det syns väldigt klart i närliggande länder som Belarus och Ryssland, där flera människorättsaktivister sitter i fängelse för tillfället.
Salin poängterar också att en fungerande demokrati behöver en fungerande tredje sektor, som både vaktar och kompletterar statens arbete.
Allt handlar inte om åsikter
Att Donald Trumps politik också avspeglar sig i Finland är inget Robert Salin förnekar. Även om det inte syns på samma sätt som i till exempel USA, menar han att situationen är alarmerande.
– Vi har exempel här också; som politiseringen av grundlagsutskottet och hur man ifrågasatte justitiekanslerns roll i samband med gränslagen förra våren, säger Salin.
Han nämner också en färsk händelse när diskrimineringsombudsmannen uttalade sig om Inrikesministeriets agerande när det gäller flyktingkvoten.
– Vi har nya nyanser i den inhemska politiken som vi tidigare inte behövt ifrågasätta, men som faktiskt är ganska oroväckande.
Salin påpekar att man visst kan ha olika värderingar och att det måste respekteras, men att allt inte är en fråga om åsikter.
– Många av de här rättigheterna är fastslagna i internationellt bindande avtal, det tycker jag är viktigt att komma ihåg, säger han.
Finns det en risk att man i Finland tar tillbaka rättigheter som redan getts åt till exempel minoriteter, så som den könsneutrala äktenskapslagen?
– De globala trenderna visar en tillbakagång på många områden och på många håll i världen, så man ska inte ta något för givet.
– Jag säger inte att det hänger bakom hörnet, att några stora lagförändringar kommer att hända nu, men i det långa loppet är det definitivt möjligt, säger Salin.
Större motkrafter, tror Amnesty
Vid Amnesty Finland säger verksamhetsledaren Frank Johansson att det fortfarande är omöjligt att se hur Donald Trumps politik kommer att påverka vårt land. Han säger att det finns två vägar som det hela kan gå.
– Den ena är att sådana krafter i samhället som tycker att jämlikhetsarbete och arbete med flyktingar är förkastligt kanske får lite vind i seglen. Samtidigt, det som jag ser som mest sannolikt, är att de som jobbar med dessa frågor blir sporrade att göra ännu mera, säger Johansson.
Johansson lyfter fram vår nuvarande regerings arbete med flyktingar och säger att situationen blivit sämre. Vad gäller jämlikhet säger han också att det finns en hel del att jobba med.
– Finland anses ju vara ett av de mest rasistiska länderna i Europa, säger Johansson.
Han säger att det är svårt att veta om Trumps politik kommer att leda till att också vi går i en sämre riktning.
– Men det är alldeles klart att om vi överlag ser på Västeuropa och Nordamerika, har vi gått in i en slags försvarsstrid för de rättigheter vi tycker är viktiga och borde gå framåt, säger Johansson.
Även om det kanske inte finns en stor möjlighet att förändra Trumps regeringspolitik, kan den mobilisera stora folkrörelser som är av annan åsikt.
– Det pågår både i USA och i olika länder i Europa hela tiden, säger Johansson.
