En röd husvägg svävar i luften under lyftkranen. Andreas Herrgård blickar upp mot väggen till sitt framtida hem.
– En röd stuga var nog tanken och det passar in i den här miljön här, säger han.
Tomten i Smedsby, Korsholm, har varit i Herrgårds släkt i flera generationer. I december revs det gamla huset som tidigare stått på tomten och Herrgård hoppas att det nya huset på 112 kvadratmeter ska vara inflyttningsklart senast till jul.
– En av våra utgångspunkter var att vi inte ville bygga så överdrivet stort som kanske många tänker att man kanske måste göra.
Ett mål har varit att husbygget inte ska få bli alltför ekonomiskt belastande. Storleken på huset är medvetet valt och de ekonomiska planerna genomtänkta.
Att det överhuvudtaget blev aktuellt med husbygge handlar först och främst om att tomten och huset som tidigare stod här blev lediga.
– Marknaden började ju se lite bättre ut. Det kommer hela tiden äldre hus till salu, men inget har varit riktigt optimalt och då tyckte vi att om vi ska bygga är det nu, säger Herrgård.
Fler småhustomter behövs
För byggbranschen var fjolåret en bottennotering. Det byggdes 3 800–4 000 småhus i Finland. Det är historiskt få och kan jämföras med 2010-talet då det färdigställdes mellan 7 000 och 8 000 småhus om året.
– Inom småhusområdet går det i en bättre riktning och vi ser positivt på år 2025, säger Kimmo Rautiainen, chef på Föreningen för hustillverkare i Finland, PTT.
En orsak till utvecklingen är den sjunkande räntenivån. Men för att branschen ska komma i gång och åter blomma behövs det mer än så, säger Rautiainen.
– För att branschen ska lyckas igen behövs fler egnahemstomter i tillväxtområden.
Vårens kommunalval blir intressant ur ett byggperspektiv, menar han. Rautiainen säger att kommunerna har stort inflytande på vilken typ av bostadsbygge som trendar på marknaden.
De flesta småhus byggs just nu i Esbo, Uleåborg, Jyväskylä, Tammerfors och Vanda. Österbotten finns inte med på topp 20-listan över kommuner med beviljade bygglov i december 2024. Seinäjoki finns på plats 16.
Liten efterfrågan på tomter i Österbotten
Yle Österbotten har hört med Korsholm, Vasa, Malax, Nykarleby och Närpes om lediga tomter. Överlag är efterfrågan liten, men den har ökat en aning under den senaste tiden. Fortsättningsvis uppges det osäkra världsläget påverka byggivern.
– Om man jämför med fjolåret då efterfrågan var liten har vi fler förfrågningar. Vi har även gjort några arrendeavtal. Fjolåret var speciellt på så vis att vi hade flera tomtköp på gång i början av året, men när fabriksbygget i Kaskö inte blev av så förföll de, berättar Johan Silfversten, markanvändningsingenjör i Närpes.
I Vasa uppges intresset för småhustomter vara litet, men stabilt. Den största delen av stadens 50 lediga småhustomter finns i Lillkyro. Markanvändningsingenjör Harri Flén i Vasa ser en liten ökning från bottenåret 2023, men konstaterar samtidigt att världssituationen är turbulent.
I Malax finns ett stort och mångsidigt utbud av tomter, ändå är efterfrågan låg. Under de senaste åren har kommunen haft få bygglov på detaljplanerade områden.
Vi hade flera tomtköp på gång i början av året, men när fabriksbygget i Kaskö inte blev av förföll de
Johan Silfversten, markanvändningsingenjör i Närpes
– I svåra ekonomiska tider är det mindre vanligt att köpa och bygga på en dyr detaljplanerad tomt från kommunen i ett bostadsområde. Man bygger hellre på egen mark i mer glesbebyggda områden utan detaljplan, säger planläggningsingejör Olivia Skinnar i Malax.
I Korsholm säger markanvändningsingenjör Tony Östersund att efterfrågan på tomter i Smedsby är större än utbudet. I Nykarleby verkar däremot viljan att renovera vara större än byggivern trots att staden just nu erbjuder 88 lediga småhustomter.
Trenden Nykarleby verkar vara att man hellre renoverar gammalt än bygger helt nytt, säger biträdande byggnadsinspektör Jonas Andersson. ”Det har med stor sannolikhet också att göra med finansieringsvårigheterna”, skriver han i ett mejl till Yle Österbotten.
Unga har gjort matematiken
Under de senaste två åren har det främst varit äldre kunder som köpt och byggt hus. Nu vågar också yngre satsa på ett eget hus. Den bedömningen gör Jan Fagerholm, försäljningschef på Simons.
– I år är de unga köparna budgetorienterade. De har ganska bra koll på vad de har möjlighet att bygga och då är det lätt för oss försäljare. Kartläggningen är enkel då kunden gjort ett bra jobb först.
Om vi stiger 40 procent i år är vi back in business
Jan Fagerholm, försäljningschef på Simons
Fagerholm tror att det ökade intresset är resultatet av ett uppdämt behov där många drömt om att bygga, men inte vågat eller haft ekonomiska möjligheter.
– Jämför vi med fjolåret ligger vi 30 till 40 procent före, det är jättepositivt. Men då måste man komma ihåg att fjolåret var ett bottennapp för alla husleverantörer. Om vi stiger 40 procent i år är vi back in business.
Hus från Österbotten till Lappland och huvudstadsregionen
Jan-Erik Rusk, vd på Älvsbyhus, har jobbat 26 år i branschen. Han beskriver fjolåret som en av de mest utmanande perioderna i hans karriär.
– Vi har kämpat för att överleva.
En viss ljusning kunde ses i början av 2025, men volymerna är fortfarande för små för att ge en betydande lättnad.
Rusk tror att många kunder kanske väntat på att byggpriserna ska sjunka till samma nivåer som före coronapandemin. Men enligt honom kommer det inte att ske. Han hoppas i stället på att stabilare räntor ska bidra till ökad bygglust.
För Älvsbyhus är Nyland fortsättningsvis den största marknaden, men det är Lappland som procentuellt växer allra mest. Det är utländska investerare från Tyskland och Frankrike som intresserar sig för att bygga fritidshus som sedan hyrs ut.
Det kommer att vara en gradvis uppgång snarare än en snabb
Mika Uusimäki, vd för Kannustalo
Också för Kannustalo är kundunderlaget och försäljningen till Nyland avgörande.
– Vi har färre förstagångsbyggare jämfört med många större företag. Erfarna kunder har ofta lättare att få finansiering, konstaterar vd Mika Uusimäki.
Uusimäki säger att utvecklingen av materialpriser kommer att påverkas av kriget i Ukraina och att det finns många frågor men färre svar gällande framtiden.
– Det finns positiva signaler, men det kommer att vara en gradvis uppgång snarare än en snabb, summerar Uusimäki.
