Avfolkningen på glesbygden är ett faktum i många små kommuner och så också i Pargas stad. Antalet invånare på de olika öarna inom staden går upp och ner, men en tydlig trend visar att invånarantalet på längre sikt sjunker, vilket delvis beror på att det dör fler invånare än det föds.
Men vad borde då göras för att vända trenden? Yle Åboland har talat med några personer i Korpo och Nagu om varför de vill bo där och vad som borde göras för att locka nya invånare?
”Det kändes naturligt att flytta tillbaka efter studierna”
Korpobon Daniel Jansson har nyligen flyttat tillbaka till Korpo efter studier i Helsingfors.
– Jag har bott här sedan barnsben och gått i skola här, så det kändes naturligt att flytta tillbaka efter studierna. Det här är hemma för mig, här finns gemenskap och alla känner alla, säger Jansson.
Jansson medger att det kanske fanns ett större serviceutbud i Helsingfors, men i Korpo är servicen personligare och mer flexibel. Däremot tycker han att det finns mindre för barn och unga att göra i dag i Korpo, i jämförelse med då han själv var barn.
Jansson tror att det viktigaste för att locka nya invånare till Korpo eller skärgården överlag är flera hyresbostäder. Själv bor han också i en hyresbostad och som uppvuxen i Korpo och med kontakter var det relativt lätt att hitta en bostad, men för de som kommer utifrån kan det vara svårare.
– Det är kanske inte så lätt att hitta information om var det finns lediga lägenheter, så det kunde göras lättare, säger Jansson.
”Det som behövs är arbetsplatser”
Korpobon Bo-Erik Nyström har bott hela sitt liv i Korpo och även om servicen på orten fortfarande är rätt så bra, märker han att den kontinuerligt blir lite sämre.
– Det sker hela tiden en avfolkning och fler tjänster dras så småningom in. Det som behövs är arbetsplatser. I och för sig går det att jobba på distans idag, men det är en marginell grupp, säger Nyström.
”Flera radhus- och höghuslägenheter behövs”
En av dem som rätt så nyligen valt att flytta till skärgården är Nagubon Mirja Vanhanen, som efter pensionen beslöt att flytta från Åbo till sommarstället i Nagu på heltid.
– Jag uppskattar framför allt den friska luften, de trevliga människorna och den nära servicen, säger hon.
Även Vanhanen tycker att det viktigaste för att locka nya invånare är flera bostäder.
– Jag vet att många fritidsbor redan har vinterbonat sina sommarstugor, men även radhus- och höghuslägenheter behövs.
”Invånargrupperna kan få fram helt ny statistik”
I november 2024 inledde Pargas stad och Skärgårdshavets biosfärområde bobarhetsprojektet ”Bobarhet på Pargas öar”, ett projekt som kan stödja arbetet i att locka nya invånare till staden.
I projektet ingår öarna Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö och en stor del av arbetet görs av invånarna själva, berättar projektledaren Robin Reuter.
– Inom projektet görs alltså fyra bobarhetsanalyser, en för varje ö. Arbetet görs av lokala medborgarforskarlag, alltså av invånare på öarna, som tillsammans utreder det egna ö-samhällets bobarhet, säger Reuter.
Själva begreppet bobarhet myntades på Kökar i Åland som en reaktion på det minskande antalet invånare på ön. Sedan dess har det gjorts flera bobarhetsanalyser på olika skärgårdsorter i Finland.
För att göra det lättare att utföra bobarhetsanalyser har Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi även gjort en handbok i bobarhet, som vem som helst kan använda sig av. Reuter konstaterar ändå att varje bobarhetsanalys formas av det egna områdets behov.
– Det finns statistik på regional eller nationell nivå. Men med de här medborgargrupperna kan vi få fram statistik, som inte finns tillgänglig någonstans, som till exempel antalet fritidsbor eller antalet besökare på en enskild ö, säger Reuter.
”Analyserna görs i första hand av öborna för öborna”
Inom projektet jobbar Reuter och en annan deltidsanställd projektanställd. De finns på plats för att stödja och koordinera arbetet med analysen, men en stor del av själva arbetet görs av invånarna själva.
Reuter tycker att det varit lätt att få lokala öbor involverade i projektet. Överlag har intresset för att delta varit stort på de mindre öarna, medan det på Nagu varit lite mindre.
– De här analyserna görs i första hand av öborna för öborna. I andra hand så kan det som vi tar fram användas i till exempel beslutsfattande, säger Reuter.
Bobarhetsprojektet pågår till slutet av året och då ska alla öars bobarhetsanalyser vara klara. Men hur kan det här arbetet då hjälpa till att locka nya inflyttare?
– När det gäller bobarhet så finns det kanske en vilja att lyfta fram det som påvisar en dålig bobarhet, men när det gäller inflyttning så är det snarare de goda sidorna som vi bör lyfta fram. Alltså allt det som faktiskt fungerar, säger Reuter.
För tillfället samlas information också in via en bobarhetsenkät, som riktar sig till alla som bor eller är fritidsboende i Nagu, Korpo, Houtskär eller Iniö. Enkäten kan besvaras fram till den 21 april 2025.
Vad tror du är viktigt för att locka nya invånare till glesbygden? Berätta i kommentarsfältet.
