Vägen står öppen för enorma satsningar på försvaret och på att förbättra Tysklands nedgångna infrastruktur.
Den möjliga nya tyska regeringens planer innebär satsningar på uppskattningsvis över en biljon euro.
Alla försvarsutgifter som överskrider en procent av bruttonationalprodukten (i nuläget årligen cirka 44 miljarder euro) kan i framtiden finansieras genom lån. Det samma gäller för ett 500 miljarder euro stort paket för förbättring av den tyska infrastrukturen.
För tillfället är det oklart hur mycket pengar Tyskland i praktiken kommer att lägga på försvaret, men den möjliga nya förbundskanslern Friedrich Merz har slagit fast att man kommer att satsa vad som behövs.
– Den ryska presidenten Vladimir Putin för krig mot Europa. Det är ett krig som genom dagliga hybridattacker riktas också mot oss. Det här berättigar till stora satsningar med lånade pengar, säger Merz.
Han ser att de tyska försvarssatsningarna kan vara ett första stort steg mot en ny europeisk försvarsgemenskap.
Krävde grundlagsändring
För att få igenom sina planer, var Merz i parlamentet tvungen att få ihop en två tredjedelars majoritet bakom förslagen.
Det här var nödvändigt för att på de här punkterna kunna upphäva den sedan år 2009 i grundlagen fastslagna skuldbromsen, som begränsar hur mycket nya lån en regering kan ta.
Merz valde att få omröstningen genomförd innan den nyvalda förbundsdagen konstituerar sig, eftersom det i den fortfarande sittande förbundsdagen var lättare få ihop den krävda majoriteten.
Att han gick den här vägen har väckt en hel del kritik, men besvär från ytterhögerpartiet AfD samt vänsterpartiet Die Linke förkastades av den tyska författningsdomstolen.
100 miljarder öronmärks för klimatet
För att de planer som de möjliga regeringspartierna Kristdemokraterna och Socialdemokraterna har skulle godkännas, krävdes ändå att De Gröna ställer sig bakom grundlagsändringarna.
Att De Gröna skulle rösta för ändringarna var ingalunda självklart och från Kristdemokraternas håll tvingades man till stora eftergifter.
I paketet för att förbättra infrastrukturen öronmärks utgående från De Grönas krav nu 100 miljarder euro för klimatskydd och en klimatvänlig omvandling av ekonomin.
Att en del av försvarsutgifterna inte längre begränsas av skuldbromsen, utökades på De Grönas initiativ också att gälla satsningar på befolkningsskydd och cybersäkerhet.
Också finansieringen av de tyska underrättelsetjänsterna samt hjälpen till Ukraina ska kunna genomföras med lånade pengar.
Merz beskylls för brutna vallöften
De Gröna krävde redan före valet i februari en reform av skuldbromsen, men Friedrich Merz och Kristdemokraterna stretade då emot.
I valkampanjen gav Merz ofta tummen ner för mer låntagning. Enligt honom skulle det vara möjligt att finansiera nya satsningar genom besparingar och ekonomisk tillväxt.
Bland andra förbundskansler Olaf Scholz slog i valdebatten fast att satsningar av den här storleksordningen inte kommer vara möjliga utan låntagning.
Bland annat AfD och det liberala FDP beskyller nu Merz för att ha vänt kappan efter vinden och brutit ett av Kristdemokraternas mest centrala vallöften.
– Ingen kanslerkandidat har hittills i så här snabb takt brutit mot så många vallöften som ni herr Merz, slog AfD-chefen Alice Weidel fast i samband med förbundsdagsdebatten i förra veckan.
Ändringarna gällande skuldbromsen måste ännu godkännas av förbundsrådet, där de tyska förbundsländerna är representerade. Att man på fredag röstar för ändringarna gäller som så gott som säkert.
