En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Svenska kulturfonden delar ut 29,5 miljoner euro till runt 1600 olika ändamål för ansökningar som lämnats in i oktober och november förra året.
Ordinarie utdelningens summa på nästan 30 miljoner euro är tre miljoner euro större än förra våren.
Antalet sökande minskade lite grann, men ansökningarnas sammanlagda belopp växte rejält från cirka 86 miljoner till nästan 104 miljoner euro.
– En förklaring är att det offentliga skär ner, och speciellt organisationer försöker nu hitta ny finansiering, säger fondens vd Sören Lillkung.
Vi skulle göra organisationerna en björntjänst om vi försöker ersätta den offentliga finansieringen, våra muskler räcker inte till.
Sören Lillkung
Nedskärningarna inom kultursektorn är inget nytt. Förra veckan klarnade det att Undervisnings- och kulturministeriet skär drastiskt i många nationella kulturorganisationers bidrag.
Också flera av Svenska kulturfondens intresseområden har drabbats, som kultur och utbildning.
Lillkung understryker att Kulturfonden inte kan ersätta den finansiering som den offentliga sektorn har slutat med.
– Vår roll är att komplettera finansieringen, säger han.
– Det är inte heller bra att bygga upp en fast infrastruktur med personal och organisation med privata pengar, det är för otryggt. Vi skulle göra organisationerna en björntjänst om vi försöker ersätta [offentlig finansiering], våra muskler räcker inte till.
I år betonas tvåspråkigheten extra mycket i utdelningen. Det här är helt i linje med fondens strategi, säger Lillkung, som strävar efter mer samarbete över språkgränserna.
– Det gynnar helt klart det svenska i Finland ju fler som lär sig prata båda nationalspråken. På samma sätt som vi inte har något emot att svenskspråkiga lär sig finska. Ju fler språk man kan desto enklare har man att leva.
Ansökningarna för årets utdelning karakteriseras även av ”projektifiering”, där eventuella beviljade medel kan användas för att täcka basverksamhetens kostnader.
Kulturfondens styrelseordförande Mikaela Nylander (Sfp) säger att det här inte är en bra trend.
Utbildning och forskning i topp
Det största enskilda bidraget tilldelas i år till Konstuniversitetet som får 300 000 för en tvåspråkig magisterutbildning i musikteater.
Utbildning och forskning är överlag de verksamhetsområden som beviljades mest pengar i vårens utdelning, nästan 12 miljoner euro.
Merparten går till olika projekt vid Åbo akademi, sammanlagt drygt 2,7 miljoner euro.
Bland ÅA-projekten som beviljas stöd finns projekt som berör AI-förståelse i för skolelever, arkivforskning och svenskans ställning i Finland.
Hit hör också villkorliga bidrag på 458 000 euro till Centret för livslångt lärande, som ÅA lägger ner i samband med sina nedskärningar.
Projekt vid Helsingfors universitet får nästan 1,3 miljoner euro, för till exempel forskning i marinbiologi och pedagogik.
Yrkesakademin i Österbotten beviljas också flera bidrag, bland annat för att utveckla en svenskspråkig yrkesutbildning inom visuell framställning.
Även Yrkeshögskolan Novia och Arcada får flera bidrag.
Vilka institutioner får kulturstöden?
Musik och visuell konst är de konstformer som får mest från Kulturfonden denna vår.
Bland mottagarna inom musiken finns bland annat Musikfestspelen i Korsholm (50 000 euro), Kulturföreningen Katrina på Åland (40 000 euro) och Närpes skolmusikkår (36 000).
En del artister får stöd för att göra nya album, däribland Jannike Sandström, Lasse ”Redrama” Mellberg, och Sebastian ”Kebu” Teir.
Inom den visuella konsten är det Kulturhuset Grand i Borgå som är den största enskilda mottagaren. Grand får 370 000 euro för bland annat Konstrundan, och ett allmänt bidrag som delas med Luckan.
Det regionala danscentret Dans i Österbotten (54 000 euro), den flerspråkiga teatern Grus Grus i Åbo (51 000 euro) och Klockriketeatern (45 000 euro) hör till dem som får de största bidragen inom scenkonsten.
Bland kulturorganisationerna som beviljats större bidrag finns Finlands kulturinstitut i Sverige (270 000 euro), Ålands sjöfartsmuseum (120 000 euro), Sagalunds museistiftelse på Kimitoön (60 000 euro), Kulturhuset Karelia i Ekenäs (45 000 euro) och Stundars friluftsmuseum i Solf (39 000 euro).
Arbetsstipendier populära
De största beloppen inom litteraturen var arbetsstipendier. Kulturfondens ettåriga arbetsstipendium är 32 000 euro och det tvååriga 64 000 euro.
Tatjana Brandt och Peter Sandström fick tvååriga arbetsstipendier, medan bland annat Quynh Tran, Julia Mäkkylä och Johanna Holmström fick ettåriga stipendier.
Naturligtvis beviljades arbetsstipendier även inom de andra konstformerna.
Dirigenten Tomas Djupsjöbacka, som nyligen fick en Emma tillsammans med Mellersta Österbottens kammarorkester, de likaså österbottniska musikerna Josefin Sirén och Mattias Björkas, singer-songwritern Frida Andersson och flöjtisten Panak Hashemian hör till arbetsstipendiaterna inom musiken.
Bland annat bildkonstnärerna Edith Hammar och Susanne Gottberg och dokumentaristen Anna-Karin Grönroos får tvååriga arbetsstipendier inom visuell konst.
Ettåriga stipendier går till exempel till fotokonstnären Nayab Ikram i Åbo, Helsingforsbaserade kläddesignern Ellen Rajala och illustratören och författaren Lena Frölander-Ulf.
Danskonstnären Carl Knif får ett tvåårigt arbetsstipendium. Scenkonstens ettåriga stipendier går till bland andra dansaren Julian Owusu, komikern Josefin Sonck och skådespelaren Kajsa Ek.
Skådespelaren Tobias Zilliacus får också ett arbetsstipendium men för dramatik.
Sammanlagt fick 77 personer av de 404 som sökte arbetsstipendium.
De ovan omnämnda bidragsmottagarna är enbart ett urval av de cirka 1600 beviljade ansökningarna. Du hittar alla beviljade bidrag på Svenska kulturfondens sidor.
