Istanbuls populära borgmästare Ekrem İmamoğlu och över hundra av hans politiskt allierade har nyligen gripits anklagade för korruption och terrorism.
Direkt efter gripandet stängdes sociala plattformar ned och det infördes förbud mot demonstrationer i fyra dagar.
Människor har ändå strömmat ut på gatorna flera kvällar i rad för att protestera mot den sittande presidenten Recep Tayyip Erdoğan. Demonstranterna kallar honom diktator.
İmamoğlu har via sina advokater uppmanat nationen att stå upp mot det som hans parti beskriver som en politisk kupp.
Dagen innan gripandet hade İmamoğlus universitet återkallat hans akademiska examen, vilket skulle hindra honom från att ställa upp i nästa presidentval.
İmamoğlu väntas utmana president Erdoğan i valet 2028
Ekrem İmamoğlu greps tidigt på onsdag morgon i en stor polisräd.
Insatsen skedde inför ett väntat besked om att İmamoğlu skulle ställa upp som kandidat för oppositionspartiet CHP (Republikanska folkpartiet) i presidentvalet 2028.
Frågan är om president Recep Tayyip Erdoğan tänker låta seriösa motståndare ställa upp i valet. Han verkar vilja oskadliggöra sina utmanare i god tid före valet.
Han har också försökt förbättra relationen till den terrorklassade gruppen PKK för att få kurdernas stöd för en ändring av grundlagen så att han ska kunna sitta ytterligare en mandatperiod som president.
CHP:s partiledare Özgür Özel har sagt att İmamoğlus enda brott var att han gått upp i ledningen i opinionsmätningarna.
Turkietexpert: Det betyder något att folk nu går ut och protesterar
Turkietexperten Paul Levin säger att Turkiet inte har haft stora landsomfattande protester sedan de så kallade Gezi-demonstrationerna 2013.
Regimen har efter det satsat på att bygga upp våldsbekämpandet. Polisväsendet har utvidgats och det har skaffats kravallutrustning och tyngre vapen till polisen.
– Folk har hittills varit väldigt försiktiga med att gå ut och demonstrera så det betyder någonting att folk nu trotsar förbudet att demonstrera, säger Levin.
Paul Levin tycker att det är imponerande att människor – trots riskerna och trots uttryckliga förbud – skriver på sociala medier och går ut och demonstrerar, inte bara i Istanbul utan även i andra städer runt om i landet.
– Det här tyder på att det finns många som inte accepterar att regeringen beter sig hur som helst.
”Politiskt förtryck inget nytt i Turkiet men riktas nu åt annat håll”
Paul Levin påpekar att politiskt förtryck inte är något nytt i Turkiet, men att det tidigare främst har riktats mot kurdiska partier som har beskrivits som separatistiska.
– Nu riktas förtrycket på ett så uppenbart sätt mot det största oppositionspartiet – som dessutom är landsfadern Atatürks gamla parti. Och därtill gör man det på en nationell högtidsdag.
Enligt Levin tar den turkiska regimen nu en ganska stor risk.
– Många turkar anser att de lever i en demokrati. Turkiet har varit ett demokratiskt land sedan 1950-talet och har ett flerpartisystem.
Paul Levin bedömer att oppositionella krafter nu kan få ytterligare vind i seglen.
– Och även om det inte skulle handla om İmamoğlu så finns det andra potentiella och karismatiska kandidater. Till exempel borgmästaren i Ankara, Mansour Jav, är en skicklig politiker som många talar om.
Erdoğan är trots allt populär
Den turkiska regeringen har valt ett bekvämt tillfälle att slå till mot motståndare.
Uppmärksamheten i världen är just nu inriktad mot USA:s president Donald Trump, Ukraina och Gaza.
EU, som ofta har kritiserat Turkiet bland annat för kränkningar av mänskliga rättigheter, behöver Turkiets stöd på grund av läget i Ukraina.
Turkiet kan bidra med produktion av krigsmaterial till Ukraina och eventuellt med fredsbevarande styrkor
– Erdoğan är fortfarande en populär politiker, och vi vet ju inte exakt vad det här agerandet kommer att resultera i. Det är möjligt att han tappar i stöd men han sitter ju ganska starkt internationellt, konstaterar Paul Levin.
Han hänvisar till att det i Europa finns ett starkt behov av att rusta upp och att alla krafter behövs nu då man känner sig övergiven av USA.
Därför är det möjligt att EU undviker att kritisera Erdoğan hårt just nu.
– Och Trump har inte visat sig vara särskilt intresserad av att främja demokrati vare sig utomlands eller i USA, så detta kan vara en lämplig internationell kontext för Erdoğan.
”Turkiet är inte längre en fullt demokratisk stat”
Turkiet har sedan 1950-talet varit en stat med ett flerpartisystem och demokratiska val.
Paul Levin konstaterar att det ordnas val i Turkiet och att Recep Tayyip Erdoğans position också har varit hotad i tidigare val.
– Men nu går man efter det största oppositionspartiets huvudkandidat och då tar man potentiellt steget mot ett annat politiskt system.
Levin ser det som ett svaghetstecken att Erdoğan tar till så här dramatiska åtgärder precis dagarna innan det största oppositionspartiet CHP ska välja Ekrem İmamoğlu till sin presidentkandidat.
Enligt Paul Levin kan man se Erdoğans agerande som ett slags desperat försök att konsolidera makten.
Turkiet ser ut att glida mot att bli ett land där man inte längre har fria och demokratiska val.
– Det här är i linje med ett ökande förtryck som vi har sett under det senaste halvåret. Helt plötsligt riktas förtrycket också mot partiet CHP. Turkiet är inte längre en fullt demokratisk stat – men Turkiet är ändå inte som Ryssland eller Nordkorea.
Paul Levin tycker att man kan beskriva skeendet nu som väldigt dramatiskt och att det här kan få ödesdigra konsekvenser för Turkiet.
– Turkiet går från att vara det som engelska statsvetare brukar beskriva som ”competitive authoritarian”, alltså en auktoritär stat men en stat där man ordnar val och där valen är sådana att man inte alls helt säkert kan säga vem som kommer att vinna – till skillnad då från till exempel Ryssland där man alltid vet vem som kommer att vinna ett val.
– Frågan är om Turkiet håller på att gå mot något som mer liknar Venezuela eller mot ett ännu mer renodlat auktoritärt system.
