Före utgången av mars varje år ska stadsfullmäktige i Vasa få ta del av en redogörelse för vilka motioner som är obehandlade och vilka motioner som behandlats under året som gått.
När stadsfullmäktige möts på måndag kväll får ledamöterna en redogörelse som visar att det finns 17 fullmäktigemotioner som inte har nått fullmäktige för beslut. En del av dem är dock sådana där behandling inletts eller som har återremitterats för ytterligare utlåtanden.
Men så finns det motioner där inget har skett, inte ens några utlåtanden har begärts in. Två sådana lämnades in redan 2019, den ena av Kai Luoma (Saml) och den andra av Lauri Karppi (Sannf).
Kai Luoma skriver i ett mejl till Yle Österbotten att hans motion från 2019 fortfarande är aktuell. Han vill att staden avstår från sina ägoandelar i Vaasa parks och VP facilities.
Vaasa parks delades upp i två bolag 2018, Vaasa parks och VP facilites. Luoma vill att staden slutar göra fastighetsinvesteringar, som delvis genomförs med kommunal risk, och i stället fokuserar på de grundläggande uppgifterna.
– Ifjol påminde jag om motionen i fullmäktige och lyfte fram att just denna motion har varit obehandlad i flera år, säger Kai Luoma.
Lauri Karppis obehandlade fullmäktigemotion från 2019 är skriven i slutet av förhandlingarna om kommunsammanslagning med Korsholm när det började stå klart att fusionen inte skulle bli av.
Karppi vill att Vasa stad prioriterar de egna invånarna i stadens tjänster. Han önskar att staden bildar en arbetsgrupp och inför ett system där stadens tjänster är gratis eller billigare för Vasabor, medan invånare från andra kommuner betalar en mer rimlig avgift för tjänsterna.
Skarp kritik mot staden
Lauri Karppi riktar skarp kritik mot stadens långsamma behandling av fullmäktigemotioner. Han påpekar att när motionerna till slut når fullmäktige för avgörande är det ofta med beslutsförslaget ”Stadsfullmäktige beslutar anteckna svaret på motionen för kännedom och anser att motionen har blivit behandlad.”
– Behandlingen av motioner verkar vara en ganska tung process inom staden, och de leder praktiskt taget alltid till beslutet motionen har blivit behandlad när det har getts ett vagt svar. Så det är egentligen likgiltigt för mig om de behandlas snabbt eller långsamt, resultatet är det samma, säger Lauri Karppi.
Lauri Karppi upplever att fullmäktigemotioner i Vasa inte har någon betydelse. Också Kai Luoma för fram kritik mot den ojämlika behandlingen av fullmäktigemotioner.
– Om vissa motioner tas upp för behandling i fullmäktige redan efter några månader medan andra tar flera år, verkar det inte vara en särskilt rättvis behandling, säger Luoma.
Även om fullmäktigemotioner sällan för saker och ting framåt är de ändå ett viktigt redskap för en fullmäktigeledamot, anser Luoma.
– Att lämna in en fullmäktigemotion är ett av få sätt som en ledamot kan ta till för att försöka driva en fråga framåt. Om inget annat kan motioner skapa bra diskussioner i fullmäktige, säger Luoma.
Föll mellan stolarna
Gemensamt för Kai Luoma och Lauri Karppis motioner från 2019 är tjänstemannen som ska bereda ärendet, ägarstyrningsdirektör Sari Simelius-Sillanpää.
Orsaken till att dessa två motioner inte behandlats är att de ”föll mellan stolarna” när det byttes person på posten som ägarstyrningsdirektör. Simelius-Sillanpää lovar att hon ska ta itu med dem under våren.
– Motionerna har varit under handläggning av min föregångare och när han lämnade stadsorganisationen blev dessa motioner liggande och därför var jag inte medveten om dem. Anledningen var alltså en personalförändring och en informationsbrist som följde med den, säger Simelius-Sillanpää.
Men det är ingalunda bara två motioner från 2019 som släpar efter i behandlingen. På den lista som stadsfullmäktige behandlar på måndag finns det totalt 17 obehandlade motioner, dock har bollen nog satts i rullning vad gäller att begära in utlåtanden för flera av motionerna.
Ekonomi- och strategidirektör Cecilia Raunio står som beredare för tre motioner, en av dem har nått fullmäktige för avgörande men den återremitterades. Två av dem lämnades in 2021 och en 2024.
– Orsaken för min del är främst tidspress och prioritering av arbetsuppgifter, kort och gott. Stadsfullmäktige har, tacksamt nog, inte belastat mig med många nya motioner, säger Cecilia Raunio.
Raunio förklarar vidare att en av de tre motionerna delvis hänger ihop med ett annat projekt och därför väntar den på behandling.
– Jag gör mitt bästa för att vara lyhörd för fullmäktigeledamöternas och invånarnas önskemål, men jag vill inte heller belasta dem med för ogenomtänkta eller obearbetade svar, säger Raunio.
Det finns ingen lag som reglerar fullmäktigemotioner, men från Kommunförbundet anser man att det bör finnas nödvändiga bestämmelser i kommunens förvaltningsstadga om behandlingen av ledamöters motioner.
”Om fullmäktige skickar en motion till styrelsen för beredning, ska den beredas på något sätt, även om resultatet blir att motionen inte ger anledning till åtgärder. Syftet är ju att en ledamot ska kunna initiera ärenden genom att göra en fullmäktigemotion”, skriver Kommunförbundet i en handbok utgiven 2022 (översatt från finska).
Kunde man hitta på något nytt sätt för att en fullmäktigeledamot ska kunna föra fram nya idéer? Kommentera!
