Finland ligger i ett område där den årliga nederbörden i genomsnitt förväntas öka med upp till tio procent fram till år 2050. Samtidigt blir kraftiga sommarregn både vanligare och mer intensiva i stora delar av Finland. Den bedömningen gör Meteorologiska institutet i en ny rapport.
Klimatförändringen påverkar nederbördsmängderna över hela världen. I Finland kommer nederbörden öka markant. Det kommer inte att bli fler regndagar, utan istället kommer det regna riktigt ordentligt då det regnar.
Finland hotas också av långvariga perioder med högsommarvärme och torka under sommaren, skriver Meteorologiska institutet i sin rapport.
Med ordentlig framförhållning och planering kommer Finland klara de här förändringarna i vädret bra, tror man på NTM-centralen i Norra Österbotten.
– Om vi på riktigt agerar nu genast och planerar rätt så kommer vi kunna leva bra med den ökande nederbörden, säger Mari Lappalainen, klimatexpert på den Nationella klimatenheten vid NTM-centralen i Norra Österbotten.
Så här kommer det att se ut i Svenskfinland
Meteorologiska institutets rapport visar att det finns stora regionala skillnader i mängden nederbörd i Finland.
– Det är kanske det viktigaste resultatet i rapporten, att variationen i nederbörden är så överraskande stor i olika landskap, säger Mari Lappalainen.
Meteorologiska institutet uppskattar att de kraftigaste regnen kommer att bli ännu intensivare och förekomma oftare än nu.
Kartläggningen av hur väderomställningen varierar mellan olika landskap möjliggör exakta åtgärder för de olika delarna av landet.
– Den lokala, regionala planeringen blir ännu viktigare i framtiden, säger Mari Lappalainen.
Extrema väderfenomen blir vanligare
Klimatförändringen påverkar många extrema väderfenomen.
Väderhändelser som är sällsynta nu kommer inte att vara det i framtiden. Till exempel kan ett kraftigt regn som nu inträffar en gång per hundra år förekomma en gång på 30 år vid århundradets slut.
De kraftiga regnen kommer leda till mer översvämningar.
– Det är en stor risk, men vi har de medel som behövs för att förbereda och planera inför översvämningar. Det är viktigt att se över att vägar och byggnader håller och förblir fungerande, säger klimatexpert Mari Lappalainen.
Väderomställningen kräver framförhållning
Meteorologiska institutets rapport kommer att användas till att planera för hur Finland kan klara av väderomställningen som klimatförändringen för med sig. Rapporten kommer utnyttjas i planeringen av framtidens jordbruk, i stadsplanering och landskapsplanering.
– Om vi tar jordbrukets dräneringar som ett exempel så är det jätteviktigt att man kan planera investeringarna rätt. Dräneringslösningar görs för årtionden framåt och då är det viktigt att veta hurdana system och hur effektiv dränering som behövs när nederbörden ökar, säger Mari Lappalainen.
Genom planering av avrinningsområden kan man tackla utmaningar som översvämningar, torka, vattenkvalitet och hur skydda arter och naturtyper.
– Det är viktigt att man planerar vattenhushållning i större arealer och inte endast har fokus på enstaka gårdar, säger Lappalainen.
Om man tidigare har funderat på hur man hanterar nederbörden på gårdsnivå så kommer man nu behöva titta på saken bredare och planera tillsammans med grannar hur man ska göra med vatten, förklarar Lappalainen och nämner lagring av vatten för kommande bruk som ett exempel på framtida tillvägagångssätt.
Lagra nederbörd till torkan
Variationen i nederbörden från år till år kommer att fortsätta också efter väderomställningen. Men år utan kraftiga regndagar eller vintermånader utan nederbörd kommer att bli alltmer sällsynta med tiden.
Det är viktigt att riskerna med ökande nederbörd identifieras.
– Vi har ganska bra kunskap och nu behövs bara att informationen sprids och resurserna riktas så att alla hittar den och det görs rätt åtgärder, säger Lappalainen.
Hon vill se positiva möjligheter med väderomställningen.
– Om vi kommer på hur vi kan lagra den nederbörd som kommer under vintern så kunde vi använda det vattnet under torkan på sommaren och hålla jordbruket i gång även i framtiden, säger Mari Lappalainen, klimatexpert på den Nationella klimatenheten vid NTM-centralen i Norra Österbotten.
