Det har varit en väldigt snöfattig vinter, men i skidspåren i Pargas har man kunnat åka ändå. Pargas Idrottsförenings skidsektion sparar nämligen en stor mängd snö i slutet på varje vinter, så att det ska finnas spår för längdåkarna under säsongen.
Enligt skidsektionens viceordförande Niklas Westerlund är det sjätte året i rad man sparar snö över sommaren, men detta år skiljer sig från flera tidigare år.
– Det är den minsta mängden snö vi har haft under de här åren, konstaterar Westerlund.
Flera av talkoarbetarna påpekar att snöhögen är betydligt lägre än vad den brukat vara tidigare.
Westerlund uppskattar att man sparar knappt 2 000 kubikmeter snö i år. Det är hälften av vad man haft flera tidigare år.
– Vi hade gärna velat ha åtminstone tusen kubikmeter till, säger Westerlund.
– Men vi har gjort allt vad vi kunnat med de resurser vi har.
Snöhögen bevaras med hjälp av flera isoleringsmattor, som med talkohjälp dras upp över berget. Ovanpå isoleringsmattorna kommer ett lager plast, ett lager filt och på sidorna även en del sågspån.
En del av snön kommer oundvikligen att smälta, men med hjälp av den här tekniken smälter så lite snö som möjligt.
Snön behövs för att idrottarna ska kunna träna ordentligt
Tack vare att man bevarat snön har man kunnat ha skidspår också i vinter, trots vädret.
– Utan vår sparade snö skulle vi inte ha skidat många meter, säger Westerlund.
Den snö man nu sparat räcker inte hela nästa vinter, men åtminstone till ett kortare spår till början av vintern.
Att man sparat snö för att kunna säkerställa att det finns skidspår är enligt Westerlund en grund för att föreningens idrottare har kunnat träna och prestera så bra som de gjort i år.
Skidsektionen införskaffade isoleringsmattorna för bara några år sedan, efter att tidigare isolerat med bara sågspån. Ifall man använder sig av bara sågspån krävs det stora maskiner, vilket skapar stora kostnader.
Med isoleringsmattorna klarar man sig med talkoarbete, även om mattorna är tunga. Det är flera talkoarbetare som engagerar sig för just detta projekt.
– Vi brukar vara mellan 15 och 20 personer som är med och hjälper, och det är nästan det antalet som krävs för att alla ska orka och för att vi ska bli klara på en kväll, säger Westerlund.
Många talkoarbetare ser projektet som värdefullt
Trots att det under flera år talats om förenings- och talkodöden och att det är svårt att få människor att aktivera sig för talkoarbete, har skidsektionen i Pargas inte upplevt sådana problem när det kommit till att spara snö.
– Det är roligt att många ställer upp på det här. Medelåldern på talkoarbetarna är ganska hög; här är många äldre personer som är vana med att jobba på talko, säger Westerlund.
– Det är kanske lite svårare att få nya föräldrar aktiverade, men sådana ställer nog också upp, fortsätter Westerlund.
Han konstaterar att det säkerligen är många som vill aktivera sig i snöprojektet för att de anser att det är ett viktigt jobb.
– Alla kan utnyttja spåret gratis, och det tror jag många anser som värdefullt.
