De senaste åren har gästande soldater från framför allt USA blivit vardag i Ekenäs stadsbild. Olika militära förband har regelbundet besökt Nylands Brigad och övat i Västnyland.
Bland kommunalvalskandidaterna i Raseborg verkar det råda konsensus kring att det är rätt väg att gå. 85 procent av kandidaterna i Yles valkompass anser att Nato-trupper kan placeras permanent i Raseborg.
Samlingspartiets kandidat Isak Vilander motiverar sitt svar genom att helt enkelt konstatera att ”Vi är ju med i Nato”.
Bland partierna i Raseborg är det bara inom Vänsterförbundet som en majoritet av kandidaterna antingen helt eller delvis motsätter sig permanenta Nato-trupper i Raseborg.
I valkompassen skriver Vänsterförbundets kandidat Nora Garusi ”Jag är kanske orimligt rädd för vad Rysslandsvänliga Natolandet USA har att göra i våra knutar”.
Försvarsministeriet har meddelat om placering av Natotrupper på garnisonsorterna Rovaniemi och Sodankylä. När det kommer till kritan har Raseborg inte heller mandat att bestämma om Nato-trupperna ska stationeras i Västnyland.
”Kommunen fattar inte beslut i denna fråga, men jag välkomnar detta absolut!”, skriver Anita Westerholm (SFP) i sitt valkompassvar.
Ingå och Lojo går med i HRT – Sjundeå betalar mera
Helsingforsregionens trafik (HRT) är en samkommun som ansvarar för kollektivtrafiken i medlemskommunerna.
Än så länge är Ingå och Lojo inte medlemmar i HRT:s kollektivtrafiknät, men frågan om man borde gå med delar kommunalvalskandidaterna.
I Ingå vinner ändå fortfarande nej-sidan. 53 procent av kommunalvalskandidaterna i Ingå tycker inte att kommunen ska bli medlem i HRT.
”Ingå har ganska bra utbud av kollektivtrafik för tillfället”, konstaterar till exempel Daniel Hindersson från Sannfinländarna.
Samlingspartiet och SDP är de enda partierna i Ingå som gärna skulle se ett framtida medlemskap i HRT.
”HRT-medlemskap kunde underlätta Ingåbornas arbetsresor och stärka kollektivtrafiken till huvudstadsregionen”, skriver Jari Miranda från Samlingspartiet i valkompassen.
Frågan om HRT delar också SFP i Ingå. Hälften av partiets kandidater anser att medlemskap i samkommunen är att föredra medan den andra hälften av partiets kandidater delvis motsätter sig ett medlemskap.
Även i Lojo delar frågan om ett HRT-medlemskap kommunalvalskandidaterna, men till skillnad från Ingå vinner ja-sidan bland Lojos kandidater.
”En stor del av Lojoborna jobbar i huvudstadsregionen eller andra HRT-kommuner. Ett HRT-medlemskap kunde gynna hela kollektivtrafikens utveckling över kommungränserna”, skriver Stephanus Vermeulen från De Gröna.
En annan trafikfråga som delar politikerna i Lojo är den planerade Västbanan, alltså en ny tågförbindelse mellan Helsingfors och Åbo. Enligt planerna skulle den nya tågrälsen passera genom Lojo, men bland kommunalvalskandidaterna i staden vill bara omkring 40 procent att staden ska bidra till kostnaderna för Västbanan framom satsningar på andra trafikprojekt.
Sjundeå är redan medlem i HRT, men för att garantera bättra tåg- och bussförbindelser ska kommunalvalskandidaterna ta ställning till att betala mer till samkommunen.
”Jag håller med om att man ska satsa på kollektivtrafiken. Det skulle vara fint om man kunde komma till Helsingfors under helger. Skolbarnens resor måste också vara kloka så att skoldagen inte blir lång på grund av dåliga tidtabeller inom kollektivtrafiken”, skriver Suvi Lindholm från SDP.
Bland Sjundeås kandidater är också de flesta överens om att kommunen ska betala mer till HRT för att förbättra kollektivtrafiken lokalt.
I Hangö vill man inte ha flera flotta hus längs stränderna
Stora lyxiga fritidsbostäder längs med Hangös södra stränder har vuxit fram de senaste åren, men nu vill Hangös kommunalvalskandidater stoppa nya massiva nybyggen vid havet.
”Naturområden och stränderna är Hangöbornas viktigaste kapital”, menar bland annat Mi Grönlund från Västerförbundet.
Hon får starkt medhåll över partigränserna. Bara fyra procent av personerna som kandiderar i Hangö tycker att man delvis kunde fortsätta bygga stora hus längs med Hangös stränder. Juha Tarkka från Samlingspartiet tycker till exempel att det är subjektivt vad som ska klassa som ett massivt nybygge.
”De nybyggen längs Hangös stränder som nu blivit av kan väl ändå inte klassas som massiva? Stränderna har redan nu olika ändamål och massiva tilläggsbyggnader skulle inte rymmas längre”, skriver han i valkompassen.
