Kommunerna arbetar på att minska sina utsläpp av växthusgaser, men det talas mycket mindre om de risker som ett förändrat klimat för med sig.
– Det finns ingen nationell diskussion om hur man lokalt ska anpassa sig till sådant som översvämningar, stormar eller värmeböljor. Här lämnas de kommunala beslutsfattarna ganska ensamma, säger Pauliina Jalonen, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
Jalonen oroar sig för att finländarna tvingas möta effekterna av klimatförändringarna innan vi som nation hunnit reagera på hoten.
Hetta och översvämningar de stora hoten
I klartext handlar det till exempel om att vissa bebyggda områden kan samla så mycket värme under värmeböljor att människor förgås av hetta, eller att översvämningar på asfalterade områden kan blir så snabba och våldsamma att det kan leda till dödsfall när bilar och bråte börjar flyta iväg.
Pauliina Jalonen menar att om effekterna och åtgärderna diskuterades nationellt skulle det vara lättare för lokala beslutsfattare att förstå sin egen roll.
– Här skulle jag önska att partierna skulle vara aktivare. När den här frågan inte politiseras så lyfter den inte på nationell nivå, säger hon.
En stor del av klimatarbetet sker lokalt i kommunerna. Det handlar om att skapa skuggiga områden, antingen genom att plantera växtlighet eller genom skuggande utskjutningar på byggnader.
Parker och områden med växtlighet kan suga upp häftiga regn eller så kan hela områden sänkas ned för att bilda bassänger varifrån vattnet i en långsammare takt kan rinna bort utan att flyta ut på gatorna.
De flesta av oss bor i en kommun med klimatplan
Mer än 90 procent av finländarna, sammanlagt 5 miljoner människor, bor i kommuner som har ställt upp klimatmål. Andelen har ökat sedan år 2021. Alla kommuner med mer än 50 000 invånare har en klimatplan.
Det praktiska, vardagliga klimatarbetet har också gått framåt i och med att allt fler kommuner har en klimatkoordinator, antingen som projektanställd eller i tjänst, vars uppgift det är att koordinera arbetet inom kommunen.
– Många kommuner har en klimatplan och genomför grön omställning trots att det inte längre är lagstadgat, säger Jalonen.
Jalonen är orolig för kommunernas ekonomi och vad det betyder för klimatinvesteringar när statens ekonomi är tajt och finansieringstrycket inom försvarspolitiken hög.
– Vissa städer har gjort långsiktiga och systematiska satsningar på klimatåtgärder, men när ekonomin kärvar satsar man lite mindre på infrastruktur för promenad- och cykelvägar, säger hon.
Mera kollektivtrafik och grön el önskas
Klimat och Naturbarometern 2025 visar att medborgarnas medvetenhet om naturförlust och oro för klimatet har ökat.
Av dem som svarat anser 76 procent att kommunerna bör erbjuda kommuninvånarna en möjlighet till en klimatvänlig vardag.
Invånarna önskar att det skulle vara enkelt att välja klimatvänliga alternativ, att el- och uppvärmningsenergin är förnybar, att kollektivtrafiken är snabb och billig och att det finns många cykel- och promenadvägar i kommunen.
Det är inom elanvändning och energi kommunernas utsläpp har minskat. Men trafikens utsläpp är fortfarande stora. Där är det svårare att nå resultat eftersom kommunens egna resurser inte räcker till för att sänka utsläppen.
För det krävs statliga åtgärder som till exempel bilskatt eller bensinskatt. Den vanligaste trafikpolitiska lösningen i kommunerna är att främja gång och cykling.
Tilltron till klimatlagens mål sviktar
Däremot visar Kommunförbundets förfrågan att kommunernas tilltro till klimatlagen och till Finlands koldioxidneutralitet år 2035 har minskat.
Knappt var femte kommun ansåg att det är sannolikt att målet uppnås, medan 40 procent var skeptiska.
År 2021 ansåg cirka 40 procent av de kommuner som svarade att det tvärtom är sannolikt att Finland uppnår målet.
– Vi har gjort förfrågningar under flera år och det märks att tilltron till statens klimatåtgärder har droppat. Det avspeglar att klimatpolitiken nationellt inte är så synligt, säger Jalonen.
Även de kommunala beslutsfattarnas ointresse för klimatarbete, bristen på konkreta hållbara lösningar och polariseringen av klimatdebatten är utmaningar i flera kommuner.
Kan man säga att staten har lämnat kommunerna i sticket?
– I viss mån, ja. Hållbarhetslösningarna har lämnats i kommunernas egna händer, och även om EU också bidrar med reglering, så kunde det vara bra med djupare kompanjonskap kring klimatfrågor, säger Pauliina Jalonen.
